Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som bygdegärd väljer man gärna en byggnad med historia och traditioner, och idealet är
att den kan tas i bruk för sin nya uppgift pä den plats, där den står. Säbrd gamla
biskops-boställe, ett vackert prov på ångermanländsk byggnadskultur, som här ses på sin
ursprungliga plats vid kyrkan, är numera flyttad och bevarad genom att den inköpts och
inrättats till bygdegärd av Säbrd sockens S. L. U.-avdelning.
De till universiteten i Uppsala och Lund knutna landsmålsföreningarna,
som blomstrade på 1870- och 80-talen och vilkas betydelse för
hembygdsintressets intellektuella orientering ej bör underskattas, hade i början av
1900-talet sett sina bästa dagar. Såsom deras arvtagare framträdde inom den
akademiska världen landsmålsarkiven i Uppsala och Lund samt
Västsvenska folkminnesarkivet i Göteborg och i vidare kretsar de otaliga
landskaps-gillen o. dyl. sällskapliga sammanslutningar, som numera äro tillfinnandes
över hela landet.
En särställning intager Hyltén-Cavallius-stiftelsen i Lund, stiftad 1920
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. En mängd hembygdsgårdar i vårt land äro i första
hand avsedda att på ena eller andra sättet bevara minnet av bygdens förflutna och
fädernas liv men också att vara en ram för speciellt ungdomens samling till ideell
uppbyg-gelse, studier eller nöjen. Sällan motsvara emellertid dessa gamla byggnader en modern
tids anspråk på en samlingslokal, och för sitt arbete äro de flesta av landsbygdens ideella
föreningar utan tvivel också bättre betjänta med bygdegårdar, uppförda för sitt egentliga
ändamål. På uppdrag av 1937 års utredning av frågan rörande inrättande av allmänna
samlingslokaler i landsorten uppgjorde Samfundets för hembygdsvård byggnadsbyrå en
serie förslag till bygdegårdar, anpassade efter respektive landsdelars byggnadsstilar och
efter varierande behov; hår återges ett par av dessa typritningar. Man får vid ett studium
av dessa en påminnelse om att den moderna hembygdsrörelsen mera än på forntiden och
det förflutna tar sikte på det aktuella, nuet och framtiden. Studierummet, där cirklarna
samlas på kvällen efter slutat dagsverke och där del lilla biblioteket förvaras och sakta
växer i takt med snåla kommunalanslag, saknas inte i en modern bygdegärd, lika litet
som samlingssalen med teaterscenen, skioptikonapparaten eller båset för biomaskinen; i
källaren finns det kanske ett modernt bad och ett rum med träningsgrejor för en
gymnastiktrupp eller ett frisksportargäng.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
