Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
turstandard, var hembygdsrörelsens plats given. Krigs- och kristiden kom
som frostnätter över denna spirande grodd, och när den väl var över,
saknades såväl de frejdiga propagandisterna som också den rätta
resonansen för deras förkunnelse. Hembygdsrörelsen tycktes ha förlorat
kontakten med de sociala strömningarna. Vad den i gengäld vunnit i
sin självvalda isolering och genom sin stundom spontana, stundom konstlat
anspända samling kring lokala uppgifter, därom vittnar tillfyllest
1920-ta-lets rekordartade uppsving på den musealt orienterade hembygdsvårdens
område.
En för framtiden betydelsefull organisation av förkrigstidens mognande
hembygdsintresse utgjorde stiftandet 1916 av Samfundet för hembygdsvård,
som visserligen uttryckligen »anmälde sig som arvtagare av Hazelius’ idéer»
men som samtidigt principiellt såväl som praktiskt lade huvudvikten vid
regleringen av nutidsförhållanden i enlighet med de aktuella, av Forsslund
m. fl. formulerade hembygdsvårdande kraven. I sin programförklaring
framhöllo stiftarna sin önskan att verka för tillgodoseendet av behovet av
»goda planer för nya samhällen, goda lösningar av nya byggnadsfrågor,
goda former för industriens byggnader och alster, nybyggnader av olika
slag, hem och gårdar, väganläggningar, ledningar för elektricitet o. dyl.».
Redan från begynnelsen igångsatte samfundet en omfattande
upplysningsverksamhet rörande natur- och kulturminnen och arbetade samtidigt som
rådgivande organ, särskilt för de mera praktiska sidorna av bygdevården:
byggnadskultur och landskapsvård.
Under sin mer än tjugoåriga tillvaro har Samfundet för hembygdsvård,
som haft förmånen att bland sina ledare räkna inom svenskt naturskydd
och svensk hembygdsvård så högt förtjänta män som Karl Starbäck, Sven
Liibeck, Otto Lindeberg och Hilding Kjellman, kunnat inregistrera
åtskilliga vackra framgångar och avsevärda landvinningar på sitt vidsträckta
arbetsfält. Under de senaste åren har samfundet i viktiga avseenden lagt
om och vidgat sin verksamhet. Dess nuvarande sekreterare, fil. d:r John
Nihlén, har verkat för närmare samarbete med besläktade organisationer
och föreningar. En samorganisation har sålunda skapats mellan Samfundet
för Hembygdsvård, Svenska Naturskyddsföreningen och Svenska
Ungdomsringen, varvid den senare framträder som en speciell ungdomsorganisation.
De två förra föreningarna utgiva »Bygd och Natur, tidskrift för
hembygdsvård och naturskydd» (en fortsättning på den av Fritiof Hazelius startade
»Tidskrift för hembygdsvård») och samfundet tillsammans med Svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
