Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jag är gammal vorden och ofta bedragen, men jag tror pä ungdomen, som pä det bästa
av mig själv. Och aldrig kan ungdomen ställa sitt mål nog högt, om sedan någonting
skall kvarstå, när livet avplockat örnens vingfjädrar. Vem har ej en gång gått ut att
erövra världen?» — Zakarias Topelius. Akvarell av J. A. G. Acke från skaldens sista dr.
hela hans historieromantiska diktning behärskas av denna inställning. Så
icke minst »Fältskäms berättelser», denna den första breda romanen i
Finlands litteratur. Topelius var själv överraskad av dess väldiga framgång.
I sina självbiografiska anteckningar skriver han: »’Fältskärns berättelser’
begynte som följetong i Helsingfors Tidningar 1851 och fortfor där med
kortare avbrott till och med 1866. Jag hade då ingen aning om att dessa
berättelser skulle spridas så långt i världen och undrar ännu i dag huru
de kunnat göra det med sin ofta ovårdade stil och detta sätt att författa
bit för bit, som vandrade till tryckeriet, när bläcket knappt hunnit torka».
Hur varm och hur romantisk Topelius’ patriotism än var, glömde han
därför inte Finlands tacksamhetsskuld till det gamla moderlandet.
Visserligen förefaller han en aning besviken över svenskarna, när han år 1843 för
första gången besöker Sverige. Han berättar i ett brev till sin fästmö från
Stockholm, att svenskarna »äro, här åtminstone, ett mycket artigt, hyggligt,
glatt och älskvärt folk, men av det gamla nordiska ha de ej mycket kvar».
Med tiden kom emellertid Topelius att känna sig särdeles hemmastadd i
Sverige, där han också blev hyllad och firad. På sin ålders dagar var han
alla finska och svenska barns kära »farbror Topelius». Men redan långt
tidigare kunde han fatta eld, när det i den heta språkstriden framkom
uttryck för bristande tacksamhet mot Sverige. Den finsknationella
historieskrivningen dröjde gärna vid de tunga bördor Sveriges krig lagt på det
Sv. folket genom tiderna XI. — 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
