Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En bild från martinverket i Sandviken: en martinugn tappas i en skänk, hängande i den
kraftiga traversen upptill till höger. Ur denna skänk fyllas sedan kokillerna, där det
flytande stålet stelnar till göt.
hålla den för stålsmältning erforderliga höga temperaturen. Härmed var
den största svårigheten övervunnen, men många metallurgiska problem
återstodo ännu att lösa, innan metoden var mogen för tekniskt bruk i praktiken.
Dessa löstes emellertid, trots alla motigheter, med seg energi av Martin, som
därigenom lade grunden till den i våra dagar kvantitativt viktigaste
götme-tallprocessen. Även martinprocessen arbetade i början uteslutande med surt
ugnsfoder. Först med införande av basiskt foder (dolomit och magnesit)
och basisk slagg blev det möjligt att med användande av fosforhaltig insats
erhålla en tillräckligt fosforfri produkt, och det var på denna väg metoden
erövrade sin ställning som den stora stålframställningsmetoden framför
andra (se tab. 2). Den sura martinprocessen har dock fortfarande sin stora
betydelse för framställning av kvalitetsstål, och detta särskilt i vårt land.
Framemot sekelskiftet började de elektriska stålsmältningsmetoderna
arbeta sig igenom, sedan den raskt framåtskridande elektriska starkströmstek-
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
