- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 12. De senaste årtiondena /
150

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

faktorer, vilka var för sig åstadkomma samma effekt. Dylika s. k.
likver-kande faktorer ge i vissa fall anledning till gradationer av en viss yttre
egenskap, och Nilsson-Ehle påvisade nu, att de gradationer, som man möter
i ett biologiskt material, så snart det är fråga om kvantitativa egenskaper,
också äro betingade av likverkande faktorer. Eftersom flertalet av de
egenskaper, som växtförädlingen arbetar med, äro av kvantitativ natur, fick man
genom Nilsson-Ehles påvisande av de likverkande faktorernas roll vid
kvantitativ nedärvning ett fast teoretiskt underlag för förädlingsarbetet.
Härigenom kunde man nu skrida till verket med mycket större planmässighet
än tidigare.

Teorien och dess praktiska tillämpningar illustreras bäst genom ett
konkret exempel. Våra gamla oförädlade lantveten utmärka sig genom god
vinterhärdighet men dålig avkastning. I England hade man i slutet av
1800-talet fått fram en mycket högt avkastande vetetyp, det s. k.
Squarehead-vetet. Squarehead-vetet infördes också till Sverige men kunde ej få någon
nämnvärd betydelse på grund av sin dåliga vinterhärdighet. Skördarna
kunde visserligen bli goda efter blida vintrar men slogo alldeles fel, om
vintern varit sträng. Förädlingsuppgiften var alltså här att förena
Square-head-vetets höga avkastning med de svenska lantvetenas goda
vinterhärdighet. Om det vore så, att hög avkastning betingades av en enda faktor A
och vinterhärdighet av en annan faktor B, så skulle det vara en mycket
enkel sak att framställa konstanta nya sorter med både A och B, vilka
således vore både högt avkastande och vinterhärdiga. — Emellertid betingas
båda dessa värdefulla egenskaper av ett flertal likverkande faktorer, och
det är därför ingalunda någon lätt uppgift att kombinera alla faktorerna
för hög avkastning med alla faktorerna för god vinterhärdighet. För att
åstadkomma detta behövas stora, omfattande och mångåriga försök. Redan
om de korsade sorterna skilja sig från varandra i fråga om 20 arvenheter,
vilket sannolikt är för lågt räknat, har man enligt formeln 220 att vänta
sig över en miljon olika konstanta kombinationer. Under sådana
omständigheter är det begripligt, att den fullt maximala kombinationen mellan de
två egenskaper, som det i detta fall var frågan om, ännu ej uppnåtts.
Nilsson-Ehle lyckades emellertid hos en och samma sort anhopa ett stort antal
faktorer för både vinterhärdighet och avkastning, och redan detta innebar
ett högst väsentligt framsteg. Genom fortsatta arbeten av detta slag har
man nu nått fram till sorter, som ge bortåt 50 procent högre avkastning
än de ursprungligen odlade lantsorterria.

150

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/12/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free