- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 12. De senaste årtiondena /
157

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kämpat, är frågan om orsakerna till inavelsdegeneration. Efter artificiell
självbefruktning eller andra former av inavel av normalt korsbefruktande
arter får man genomgående en försvagning av livskraften och
fruktbarheten, som ofta går så långt, att vitaliteten går under nollpunkten, och
in-avelslinjen dör ut. Efter samkorsning mellan olika inavelslinjer får man
däremot en lika plötslig som kraftig stegring av både vitalitet och
fruktbarhet. Att inavelsproblemet studerats så mycket i Sverige är ej så underligt,
eftersom det står i nära samband med förädlingen av korsbefruktande
växtslag, sådana som råg och betor. Inavelsundersökningarna äro också av
intresse för hela forskningen rörande de kvantitativa egenskapernas
ned-ärvning.

I det föregående omnämndes termen mutation såsom beteckning för
språngvisa förändringar av den ärftliga konstitutionen. Ehuru de flesta av
Hugo de Vries’ mutationer hos fackelblomman, Oenothera, sedermera visade
sig vara falska mutationer, som ej berodde på förändringar av enstaka
arvenheter, så representera mutationerna dock alltjämt ett mycket viktigt
kapitel inom genetiken. Ett alldeles särskilt uppsving fick
mutationsforskningen, sedan några amerikanska forskare omkring 1927 visat, att man med
hjälp av yttre påverkningar, speciellt genom röntgen eller
radiumbestrål-ning, kan framkalla bestående förändringar av arvmassan, som sedan
nedärvas på samma sätt som andra arvenheter. Om man sålunda utsätter t. ex.
en kornplanta för en lagom dosis röntgenbestrålning, kan man få fram ett
stort antal nya ärftliga typer. — Mutationsproblemet hör till de områden,
som haft lockelse för åtskilliga av de svenska ärftlighetsforskarna. Före
1927 fick man nöja sig med att samla på och undersöka de spontant
förekommande mutationerna, men numera är detta arbetsfält som sagt starkt
vidgat, därigenom att man så att säga kan leverera mutationer på beställning.

Ett annat forskningsområde, som har gamla anor inom den svenska
genetiken, är apomixis-forskningen. Med apomixis menas förökning på
könlös väg, speciellt genom sådan fröbildning, som sker utan föregående
befruktning. I Skandinavien finns det gott om sådana släkten och arter, där
fröanlagen och äggcellerna emanciperat sig från det annars normala behovet
av befruktande pollen. Björnbärssläktet är redan nämnt i samband med
namnet Bengt Lidforss. Lidforss utförde inom detta släkte ett
experimentellt pioniärarbete av stora mått. Under senare tider ha andra svenska
genetici tagit itu med andra apomiktiska släkten, t. ex. maskros och
fibble-släktena (Taraxacum och Hieracium) samt släktena Potentilla och Poa.

157

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/12/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free