- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 12. De senaste årtiondena /
160

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

flera olika banor. För växternas vidkommande har det s. k.
polyploidi-fenomenet varit av särskilt intresse och förtjänar att diskuteras i detta
samband, eftersom många av de svenska ärftlighetsforskarna varit verksamma
på detta område. — Om man jämför de kromosomtal, som äro
karakteristiska för de olika arterna inom ett släkte, finner man ofta hos de högre
växterna, att talen bilda en multipel serie, som är delbar med ett och samma
s. k. grundtal. Sålunda ha arterna inom släktet Chrysanthemum antingen
9, 18, 27, 36 eller 45 kromosomer i könscellerna, vilka tal alla äro delbara
med 9, som är släktets grundtal. Hos vetesläktet är grundtalet däremot 7,
och arterna ha antingen 7, 14 eller 21 kromosomer. Dylika multipla serier
äro nu kända hos ett stort antal växtsläkten.

Som förklaring till denna intressanta lagbundenhet uppställdes redan
1917 den hypotesen, att nya led i multipla kromosomtalsserier uppkomma i
naturen genom bastardering mellan olika arter, varvid deras
kromosomupp-sättningar adderas. Om man betecknar kromosomuppsättningarna hos två
arter inom ett släkte med A och B, skulle alltså efter bastardering
uppkomma en ny konstant typ AB. Om denna i sin tur korsar sig med arten C,
kan resultatet bliva en ny produkt ABC o. s. v. — Denna hypotes har
sedermera i princip blivit verifierad, dock med det tillägget, att nya former och
arter även kunna uppkomma genom en rent kvantitativ fördubbling av
kro-mosomtalet, d. v. s. övergång från A till AA. I sådana fall innehåller alltså
den nya produkten samma slags kromosomsatser som ursprungsformen men
i ett högre antal. I fråga om den först nämnda kategorien gällde det
däremot ett sammanförande av sinsemellan olika kromosomsatser.

De båda typerna av kromosomfördubbling ha bevisligen spelat en
avsevärd roll både för de vilda växternas utveckling och för uppkomsten av
värdefulla kulturväxter. Så t. éx. har vårt vanliga vete 21 kromosomer
fördelade på tre olika satser om 7 i varje. Med avseende på kromosomsatserna
kan alltså vetet betecknas med formeln ABC. Man har funnit, att A- och
B-satserna motsvara de kromosomer, som finnas hos de 14-kromosomiga s. k.
emmervetena, medan den tredje satsen finnes representerad hos arter
tillhörande det närstående släktet Aegilops. Man har sålunda anledning antaga,
att det vanliga vetet en gång i tidernas begynnelse uppkommit genom
korsning mellan emmervete och någon Aegilopsart. Ännu har man ej lyckats att
på nytt framställa brödvete experimentellt genom dylika korsningar, men
detta är kanske endast en tidsfråga.

Man har numera flera olika metoder till förfogande för experimentella

160

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/12/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free