Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
känsla hos Einar Malm
och en galghumoristisk
eller ödslig förtvivlan hos
Joh. Edfelt, under det den
ljudit i högkyrkligt
kristen melodiföring hos K.-G.
Hildebrand.
Diktaturtidens hot blev till
ragna-röksfatalism i B.
Malmbergs klangfullt
majestätiska »Dikter vid
gränsen» och till sammanbiten
kampberedskap i K. R.
Gierows »ödletid».
Kulturskymningen och
krigshotet ha också i många
andra fall kommit linjerna
att klarna och
positionerna att förenklas. Även
i den svenska dikten
dominerade ansvarstyngt allvar, när 1930-talet ändades i blod och 1940 tog vid.
De tre första decennierna av 1900-talet beteckna också en mycket
betydande kvantitativ ökning av bokproduktionen. Läsekretsen har
mångdubblats, pressen har tagit allt livligare del i den litterära debatten och
recensionsverksamheten har utvecklats till en ny vitter genre, som givit
uppsving åt essaykonsten. Inom diktningen ha måhända de enskilda verken
och de dominerande gestalterna varit mindre framträdande än under
90-talet, men skedets litteratur har å andra sidan givit en klar och rikt
nyanserad bild av den sociala och själsliga utvecklingen. En fullt modern
romankonst har uppstått. Arbetarklassen har vidgat de vittra domänerna.
De litterära formerna ha förnyats. Krigsåren skänkte djupare förståelse för
den svenska vardagen, efterkrigstidens pendlingar mellan ångest och
tros-längtan gåvo upphov till en stor och gripande lyrik, den nya
djuppsykologien lämnade uppslag och möjligheter till studium i själslivets undre skikt.
Och inför hotet mot omistlig frihet står dikten alltjämt redo att göra
sin beredskapstjänst.
En egenartad lyriker — Johannes Edfelt (längst till
vänster), en framgångsrik dramatiker (»Kanske en diktare»)
— Ragnar Josephson (i mitten), och en epiker och
dramatiker i lycklig förening — Vilhelm Moberg (till
höger) på diktarkonferens i Sigtuna 1939. Foto G. Lundh.
192
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
