- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 12. De senaste årtiondena /
214

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kronprins Gustav — stod som utställningens höge beskyddare. Kronprins
Gustav ägde själv en av de första automobilerna i Sverige och hade redan
från begynnelsen visat stort intresse för det nya samfärdsmedlet. Då
kronprinsen öppnade utställningen, slutade han sitt anförande med att önska
»denna nya sport» välkommen till vårt land. Automobilen var ännu så
länge ett sportredskap, och att kronprinsen hade alla skäl att ha den
åsikten visar följande historia, som berättats om kronprins Gustavs första
automobil. Den chaufför, som körde kronprinsens första vagn, försäkrade efter
en tid, att han kunde taga alla backar i Stockholms närhet, och detta
mottogs med stor glädje både av kronprinsen och hans uppvaktning. Man gav
sig i väg ut på Djurgården, där Manillabacken först klarades. Så tog man
fart i nedförbacken och försökte så taga den s. k. Korkskruvsbacken. Efter
en stund kopplades tvåans växel in med ett fruktansvärt kraschande, så
ettans växel, varvid vagnen hoppade på grund av motorns höga varvantal.
Ingenting hjälpte emellertid, vagnen stod snart stilla. Man hoppade ur och
sköt på, men i den branta backen gled vagnen tillbaka igen, så snart man
släppte efter. Försöket fick uppgivas, och kronprinsen förklarade: »Den
vagnen får Du skicka tillbaks, den sätter jag aldrig min fot i mer». Så skedde
även, men redan året därpå (1900) hade kronprinsen en ny vagn på hela 7
hästkrafter, med vilken ofta färder företogos ut till Tullgarn.

Utställningen tilldrog sig en oerhörd uppmärksamhet och blev trots allt
en stor framgång. 1903 blev tack vare utställningen genombrottsåret för
automobilismen här hemma. Ett tjugotal firmor utställde personvagnar,
några andra lastbilar och andra återigen motorcyklar, motorbåtar och
motordelar. Tre av de svenskbyggda automobilerna, ett par personbilar och en
omnibus för tio personer väckte stort uppseende. Denna omnibus var
avsedd för trafik mellan Järna järnvägsstation och Trosa, men då
länsstyrelsen vägrade trafiktillstånd, måste den avyttras. I detta sammanhang kan
nämnas, att Stockholm var en av de första städer i världen, som hade trafik

PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Helt naturligt väckte bilarna enormt uppseende, där
de visade sig — och alldeles särskilt stor folksamling blev det kring de skakande, osande
och kraschande underverken, om det — som här på bilden överst — var en kvinna, som
satt vid ratten. Bilen är en Oldsmobile av 190i ärs modell, gatuperspektivet (i vilket
ännu en bil skymtar) är den för bilprov mer än en gäng använda Besvårsbacken i
Stockholm, och vid ratten sitter fröken Alexandra Gjeslvang, landets första »chauffeuse». —
Fotot under (bägge ur Tekniska museets i Stockholm rika bilbildarkiv) visar landets
första lastbil, som av det Prippska bryggeribolaget i Göteborg sattes i trafik redan 1898;
ringarna äro av massivt gummi.

214

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/12/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free