- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 12. De senaste årtiondena /
255

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kemien är det moderna jordbrukets livsnerv. Jordens avkastning har
mångdubblats genom konstgödningen, som nu till allra största delen är en
storindustriell produkt. Genom växterna skattas jorden på bl. a. kali,
fosforsyra och kväveföreningar. Dessa ämnen måste därför åter tillföras. Bränd
kalk naturaliserar eventuell syra och ger växterna en lämpligare jordmån,
varigenom förut oduglig jord lämnar goda skördar. Kalisalterna finnas i
jorden på vissa ställen i stora lager. De behöva endast renas. Fosforsyrans
kalciumsalt finnes som mineral. Det är emellertid i vatten olösligt och
måste därför bringas i löslig form, vilket sker med svavelsyra. Även
tho-masfosfat användes som gödningsämne. Det erhålles med thomasprocessen,
som avser att med kalk avlägsna ur järnet den skadliga fosforn.

Kvävetillförseln till växterna har medfört stora problem. Först
användes chilesalpeter, naturligt natronsalpeter från Chile. Det finnes dock endast
i begränsade mängder, varför man såg sig om efter andra kvävekällor.
Härtill medverkade också det faktum, att salpetersyra är nödvändig för
spräng-ämnesindustrien och därmed för de olika ländernas försvar. Kväve i
elementär form finnes lätt tillgängligt. Luften består till fyra femtedelar därav.
Endast ett fåtal växter, bland dessa ärtväxterna, kunna emellertid upptaga
kväve i denna form. Kemien har löst problemet på flera sätt. Luft ledes
förbi en elektrisk ljusbåge. En del av luftens kväve och syre förenas till
kväveoxid, som med syre och vatten ger salpetersyra. Denna neutraliseras
med kalk till s. k. norgesalpeter. Kväve och väte kunna vid högt tryck och
hög temperatur ledas förbi en kontaktsubstans, ett kemiskt ämne, som
främjar omsättningen utan att deltaga däri. Man får ammoniak, ett för industrien
mycket viktigt ämne. Med syre förenas det till salter, som kunna användas
som kvävegödsel. Ammoniak kan även oxideras till salpetersyra. En tredje
metod, som blivit mycket viktig, gäller framställning av kalkkväve av karbid
och kväve från luften. Dess första framställning var en besvikelse. Ett par
tyska kemister hade hoppats att av kalk, kol och kväve vid hög temperatur
få kalciumcyanid. Cyanider ha stor åtgång för extraktion av guld och
silver ur mineral. De nämnda kemisterna kommo emellertid på idén att
försöka använda den starkt kvävehaltiga produkten som kvävegödning.
Resultatet var lysande. Genom att sprida kalkkvävet som ett damm direkt
på växande säd, bemängd med vissa ogräs, kunna dessa utrotas utan att
säden skadas.

I många andra avseenden har kemien medverkat till jordbrukets
räntabilitet, dels genom att öka avkastningen dels genom att förädla dess pro-

255

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/12/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free