Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
des från dagordningen. Med sin
mörka klang av storhetstid och med
sina reminiscenser från empirens
urnor och trädgårdsmöbler fick
gjutjärnet en renässans under
20-talet. Det var Näfveqvarns bruk
med anor från 1600-talet, som då
tog ledningen och med hjälp av
konstnärer som Ivar Johnsson,
Folke Bensow, Eric Grate, Olof Hult,
Peder Clason, åstadkom en vacker
produktion av trädgårdsurnor och
bänkar, galler och gravvårdar. —
Den gjutna bronsen fick under
ledning av mästergjutaren Herman
Bergman låna sig till liknande
ändamål.
Även tennet med sitt mjuka spel
av reflexer hade en konstnärlig
blomstringstid under motsvarande
tid, men typiskt för dess
främlingsskap under funktionalismens
årtionde med dess hårda och blanka
metallklang är att den firma, »Svenskt
tenn», vars ursprungliga ändamål
låg i namnet, snart lade
tyngdpunkten av sin verksamhet på andra
områden av heminredning och bohags-
Bägare av förgyllt silver med ametister,
komponerad av Jacob Ångman, utförd av
Guldsmeds a.-b. i Stockholm 1923. Den
fria anknytningen till de vegetativa
formerna, som tillmötesgår silvrets smidiga
böjlighet, var utmärkande för den s. k.
jugendstilen vid detta århundrades
början men kvarlever i denna personligt
formade fantasibägare av en bland våra
främsta silversmeder. Nationalmuseum.
332
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
