Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rades till de statsunderstödda teatrarna, i enlighet med decenniets allmänna
socialiseringstendens. Både landsortsteatern och radioteatern knötos närmare
till de statliga institutionerna. Denna socialisering medförde ett
motarbetande av den fria konkurrensen, varmed följde en försämring av
skådespelarnas förvärvsmöjligheter. Tyvärr kom den också att förhindra teaterns
demokratisering.
Detta kom återigen filmen tillgodo.
TALFILMEN.
1930 lades filmtekniken om. Talfilmstekniken var nu färdig,
stumfilmen var ett passerat stadium. Detta betydde, konstnärligt sett, att
bildkompositionen inte längre blev det primära i en film. Dialogen blir
bestämmande för bildrytmen: bilderna bindas till replikerna. Tyvärr kom detta i
den svenska filmen att betyda, att skönhetskravet ignorerades, att kameran
hängde sig fast vid dialogerna och att man nöjde sig med att en film
berättade någon tämligen enkel, underhållande historia. Sitt egentliga värde
fick dessa svenska talfilmer, när de presenterade för publiken sådana
folkliga glädjespridare som Fridolf Rhudin, Sigurd Wallén, Edvard Persson.
Socialt sett betydde ordets införande i filmremsan, att film blev ännu
mer begärlig för den stora publiken, d. v. s. främst de inhemska filmerna, i
vilka man kunde följa dialogen. Efterfrågan på inhemsk film stegrades
enormt. En massproduktion kom i gång. Under loppet av ett decennium
producerades omkring 200 svenska filmer, i övervägande grad tillkomna
efter manuskript utan ett spår av litterärt värde eller hållning. Kritiken
mot denna banalisering exploderade i det s. k. Konserthusmötet.
Konkurrensen mellan de olika filmproducenterna har medfört, att
runtom i landet byggts nya biograflokaler av en trevnad och komfort, som de
gamla teaterlokalerna icke kunna erbjuda motsvarighet till. På denna punkt
ha producenterna följt med sin tid. 1939 fanns det i Sverige 2,049
biograflokaler, till vilka svenska folket köper biljetter för 52 miljoner kr. om året.
Men att samtidigt filmen blivit en av de främsta faktorerna för folkets
fostran, ett av de viktigaste instrumenten för att påverka nationens
mentalitet, det är en synpunkt som alls inte angår de privatekonomiska intressen,
som behärska produktionen. Disproportionen mellan filmens betydelse och
dess kvalitet har därför blivit så skriande, att frågan om filmrövelsens
förstatligande alltemellanåt dyker upp.
360
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
