- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 12. De senaste årtiondena /
369

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Emil Sjögren, romansens mästare i svensk
musikhistoria. — Foto frän 1890-talet.

och den sistnämnda har rentav
framhållits såsom den kanske
friskaste äktsvenska uvertyr, som
hittills sett dagen.

Flera av Södermans ballader med
orkester, t. ex. »Tannhäuser» och
»Kvarnruinen», betyda också ett
intressant nyskapande, och »Kung
Heimer och Aslög» (sedermera
in-strumenterad av Alfvén) hör, liksom
hans romanser och ett par
manskvartettopus, såsom »Ett bondbröllop»,
till den stående svenska repertoaren.

Hans sista stora verk, den katolska
mässan, vittnar också om hans
romantiskt känsliga skaparförmåga.

Jämte Söderman är Emil Sjögren (död 1918) den svenska parallellen
till Grieg. Den norske banbrytaren skrev (förutom vokala opus) icke bara
musikdramatiska och andra
orkesterverk, utan även kammarmusik,
framför allt violinsonater. De
romantiska tendensernas omsättning
inom den strängare formen hade
icke passat Söderman, men
komplementet fingo vi i Sjögrens verk, av
vilka just sonaterna, särskilt de fem
för violin och piano, höra till hans
främsta kompositioner och fullt ut
kunna mäta sig med Griegs för
samma besättning. De räknas också
alltjämt till de tacksammaste, en
violinist kan välja inom den
nordiska litteraturen på området.

Även som romanskompositör är
Sjögren en fullgod pendang i Sverige
till Grieg i Norge, och i många av
sina alltid originella, klangligt raffine-

— Hvad är det här, pappa?

— Det är Wagners framtids-musik.

— Nej, nu narras du, pappa, för då ska det Vara
minst tolf trumpeter med i spelet.

När Wagner började bli populär i Sverige —
en familjescen ur »Kasper* 1874.

Sv. folket genom tiderna XII. — 24.

369

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/12/0433.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free