Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konserthuset i Göteborg, interiör av stora salen — en av landets förnämligaste
konsertlokaler, uppförd enligt vetenskapligt-akustiska principer.
denna senare får betecknas som en romantisk, idealiserande sångerska av
största format, medan Kristina Nilsson med sitt väldiga tonomfång (g—d3)
och sin osvikliga intonation företrädde den realistiska, dramatiska sångstilen.
Under decennierna efter 1900 har en förbluffande lång rad svenska
operastjärnor försvarat det svenska namnet på praktiskt taget alla världsstäders
stora operascener, både i Europa, Nord- och Sydamerika. John Forsell
skaffade sig världsrykte, innan han tillträdde sin betydelsefulla befattning som
Sveriges operachef (vilken han lämnade 1939). Efter honom har icke mindre
än bortåt ett tjugotal nya svenska operastjärnor vunnit internationellt rykte.
Bland våra mera framgångsrika dirigenter kan man, förutom den
finskfödde förste hovkapellmästaren Armas Järnefelt, nämna Nils Grevillius och
Tor Mann. Musikaliska akademien har understött bildandet av en mängd
större och mindre orkesterföreningar i landet och även förordat byggandet
av ett flertal moderna konserthus, bland vilka de i Stockholm och framför
allt Hälsingborg och Göteborg redan spelat en stor roll i vår musikhistoria.
Utrymmet medger icke något omnämnande av våra många skickliga
instrumentalister, eller någon redogörelse för orkestrarnas verksamhet, men på
376
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
