- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / Översikts- och registerband /
28

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Brukningen av den gotländska ängen skildrar Nils Lithberg sålunda. När vitsippan,
»fagningblommam, blommade — sd där vid Valborgsmåssan — »/anades», d. v. s. räfsades
ängen ren frän kvistar och visset löv, som samlades ihop pä samma, nästan ständigt
återkommande platser för att brännas upp, och när »fagen» brändes i de första tidiga
majkvällarna, då kände man, att nu var våren hår. Sedan kom sldttern och all den festlighet,
som därvid följde, och i senare delen av augusti togos slutligen djuren frän hagarna och
släpptes på s. k. halvbete på ängen, där de på de öppna platserna mellan de små täta
lövdungarna gjorde en viktig renhållningstjänst mot obehöriga nya trådskott. — Foto R. Lundin.

ganska utförligt. Han nämner bl. a. att »då bokollon bliva ymniga, drivas
svinen neder ifrån slätten, så väl som från andra orter, på bokskogarna att
gödas och därföre betalas till ägaren [av skogen] mycket ringa, ofta 10 å 12

styver stycket. Svinen släppas dit, när frosten begynner om hösten–––––-

svinen lämnas på bokskogen till jultiden, så att de må bliva helt feta,
var-uppå de avhämtas och slaktas».

Till svinskötselns landskapsbild höra även aplarna, som ofta påträffas i
vångarna (se bild sid. 27).

Betydelsen för landskapets utbildning av de betande djuren får ej
underskattas. På skogarna mottog man ej blott svin från främmande byar och
gårdar i hundratal, ja, tusental utan även s. k. foderfålar, foderoxar,
fodernöt på gräsgång. I synnerhet måste de s. k. utgångsöken, som gingo ute
vintern över, ha förorsakat stor skada på den uppväxande skogen. De levde
huvudsakligen av att beta bokknopp. Svinen återigen torde ha haft en viss

28

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:05:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/13/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free