Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Slätten», säger han, »begyntes här vid Dalby och föreställde ett Kanans
land, betäckt med de härligaste åkrar och den skönaste säd så långt ögonen
kunde se». Han finner, huru ägorna genom hägnader av vallar, som här
kallas diken, äro fördelade i tre skiften: kornvången, rågvången och
fäla-den, som cirkulera efter ett system, treskiftet, som redan på 1100-talet måste
ha varit känt i Danmark och Skåne, och som tidigare hade blivit vanligt
inom klostrens verksamhetsområden i mellersta och delvis norra
kontinentala Europa. På bekostnad av ängen, betesmarken och skogen gynnade det
ensidigt sädesåkern, som gav åkertionde, och förvandlade bondens
hushållning från huvudsakligen självhushåll till huvudsakligen specialiserad
varuproduktion.
Linné imponerades av de väldiga vidder av djupplöjd åker, som lågo
här hägnade av jordvallarna. »Vardera vången är stor för två å tre
kyrko-socknar, som ligga tillsammans, att spara det oändliga arbetet med vallar
och gärdesgårdar.» Linné syftar här på det gärdeslag eller vångalag, som
utvecklats på slätten och där behärskade byarnas hela arbetsliv. Med sitt
treåriga omloDD av sädesodling och fäladsbete gav det upphov till en
särskild tidräkning för slättbygden — den sydskånske bondens olympiad, som
senare Nicolovius uttryckte sig. Slättens vångalag utgjorde en samfällighet
överordnad byn. En gång hade vångalaget säkerligen utgjort den kanske
viktigaste tekniska och historiska förutsättningen för byalaget (jfr ovan sid.
24). Nu slöt det inom sitt system byar och gårdar samman till en högre
enhet, som här på slätten blev identisk med bygden — bygdelaget. Tidigast
och utförligast är denna intressanta samfällighet skildrad för Skåne, men
den har även påträffats på slättbygder inom andra delar av södra Sverige,
såsom i Västergötland, där Lindgren påvisat dess förekomst under 1600-talet.
Linné var under sin resa i Skåne mycket intresserad för de spörsmål,
som sammanhängde med statsmakternas kampanj för bättre skogsvård och
skogsbesparande hägnader. Icke minst intresserade honom pilvallarna och
pilhagarna på slätten, vilkas tillkomst han framför allt tillskriver
landshövding Bennets och andra ståndspersoners nit. Stubbpilen kan dock inom det
gammaldanska området spåras tillbaka åtminstone till drottning Marga
-retas tid. Det var alltså en medeltida pilplanteringskampanj, som
landshövdingen återupplivade.
Den stora sädesslättens landskap skall här illustreras med geometriska
kartan av år 1700 för Skegrie by på Söderslätt i Skåne. Denna karta ger
en god föreställning om de marktyper, som framvuxit på Söderslätt under
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
