Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-FÄBODVÄSENDETS-]{+FÄBOD-
VÄSENDETS+}
LANDSKAPSBILD.
Schematisk framställning av
betesgången i skogsmarkerna kring
några fäbodvallar tillhörande
byarna Kärvsåsen och Osmundsberg i
Boda socken, Dalarna. Efter en
karta utarbetad på uppdrag av
folkmin-nesavdelningen vid
Landsmälsarki-vet i Uppsala av Fräs Erik
Andersson, Kärvåsen. Kreaturen i Gisslarbodarna (nedtill till vänster på kartan) voro delade i
tre s. k. fåhopar, med tre vallkullor till varje hop. Varje hop hade en bestämd lötgång
(betesstråk) med tillhörande vilstad eller sovhol för var och en av veckans dagar
(tillsammans alltså 21 stycken). När den betande hjorden, följande skälikon, nått fram till
vilstaden, gjorde vallkullan upp eld för att djuren, skyddade av röken mot broms och
mygg, här skulle få vila och idissla i ro. Indelningen i lötgångar var ofta så anordnad,
att vallkullorna från olika fäbodvallar kunde valla varandra till mötes. Om söndagarna
vallade man exempelvis från Gisslarbodarna till vilstaden (21 på kartan) vid Grundån, där
på åns andra strand vallkullorna från Halvarsbodarna mötte i sin vilstad (7). Frän
Bergbodarna vallade man om onsdagarna ned till vilstaden vid Flyten (3), där på andra sidan
myren vallkullorna från Torsbodarna inträffade. Flickorna från Halvarsbodarna, voro nu
också i närheten (3), men myren var stor, och man nöjde sig med att genom vallhornet
meddela sig med varandra.
lagen. De gårdar, som tillsammans utnyttjade ett visst fäbodställe, bildade
ett bodlag. Om fäbodstället ej var synnerligen stort, kunde detta lag vara
identiskt med vall-laget, d. v. s. det lag, som höll sig med samma vallhjon
och vars boskap under betesgången alltså följdes åt. I Dalarna, men även
annorstädes där fäbodväsendet fått en rikare utveckling, var det emellertid
ofta så, att bodlaget bestod av två eller tre vall-lag, som utgående från ett
och samma fäbodställe begagnade var sina vallningsled. Sammanfattningen
av alla vallningsleden, utefter vilka boskapen vallades från varje särskild
fäbodvall, benämndes i Dalarna löten. Den del av löten, som ett vall-lag
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
