Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fångstmannens arbetslokal är gillerlandet med den milslänga gillerleden, som rymde
hundratals snaror och snargårdar (av kvistar anlagda hinder med öppningar för snarorna),
anlagda på bestämda ställen: vid en myrlok, dit fåglarna lockas av tranbär och flugor,
vid myrstackar, vaskställen (jordbackar eller sandhögar, t. ex. vid en rotvälta, där
fåglarna bala och vaska sig). »Dä va som de va lannskape te dä», säger fångstmannen, som
efter far och farfar ärvt flera dagsled av en gång välbesatta gillerled utgående från en
by i Ramsjö socken i Hälsingland. Många urgamla rättssedvånjor bestämde utnyttjandet
av gillerlandet oberoende av en sentida lagstiftning. Bl. a. skulle gillerlandet lämnas
obesatt vart sjunde dr — märklig primitiv jaktvård. — Foto T. Andersson. VLMA.s samlingar.
Skogen består av fur och gran men även lövskog. Nödigt hustimmer av
furu kan hämtas här men inga spiror och masteträn.
Slutligen omtalar akten de i skogen varande sjöar och tjärnar, uti
vilka — fast långt borta belägna — fångas till något husbehov abborrar,
gäddor och mört. Om jakten nämner akten intet. Nordenström
framhåller också, att invånarna fordomdags fikade efter fisk och djurfänge,
men att nu detta födomedlet är alldeles otillräckligt. Jämför man
emellertid med vår tids förhållanden, var jakt- och fiskekulturen och därmed
fångstlandskapet ännu ganska rikt utvecklat. Björn fångades då och då,
särskilt på vintern, vidare lo, räv, mård och hare. Bäverfänge fanns
alltjämt men blott vid ett vattendrag i socknen. Både bävern och uttern äro
på väg att utrotas. Överhuvudtaget har villebrådsstammen decimerats i
hög grad, sedan skjutvapnen kommit till mera allmän användning.
Nordenström erinrar om den tid, då jakten bedrevs med pil och båge, då
fågel fanns i ansenlig mängd och älgsgravarna vid stora ådalen ännu
voro i bruk, innan de arma älgsdjuren blivit landsflyktige. »Krutet har
sedermera anten för snart utött eller bortskrämt fåglar och djur.» Det
48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
