Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inssin ’vissen’, vädd el. vödd ’ved, skog’ (jfr det uppl. ortnamnet Väddö),
skepp, beck och västgötska veka, vesen, ve(d), östgötska skep (så kallas
vissa båtar i sjön Sömmen), bek. Den här antydda förändringen i
kvanti-tetsförhållandena har dock icke genomförts i hela det svenska
språkområdet. Den gamla förbindelsen kort vokal med följande kort konsonant
kvarstår ännu i flera nordliga mål, i västra Uppland o. s. v.
ÄLDRE NYSVENSKA.
Liksom införandet av de latinska bokstäverna betecknade begynnelsen
av den egentliga fornsvenska perioden i vårt språks historia, så betecknar
boktryckets inträde hos oss begynnelsen av en ny stor epok, den nysvenska
perioden. Det var tyska boktryckare, som införde konsten i Sverige. Den
från Liibeck hit inkallade Johannes Snell är vår förste kände boktryckare,
och en latinsk grammatik från år 1483 är den äldsta kända tryckta boken
i vårt land. Först tolv år senare, 1495, trycktes den första boken på svenska
språket, det var ett verk av den franske teologen Gerson, som i svensk
översättning fick titeln »Aff dyäfwlsens frästilse». De ur alla synpunkter
viktigaste tryckta arbetena från 1500-talets början äro
bibelöversättningarna, först Nya testamentet 1526 och därefter Gustav Vasas bibel 1541.
Dessa bibelöversättningar ha haft en stor betydelse för det svenska
skriftspråkets reglering. De ha lagt grunden till det nysvenska riksspråket.
Tidigare hade rått en stor osäkerhet i fråga om stavning och böjning av
orden. Man hade haft två olika traditioner att bygga på, dels en östgötsk
skrifttradition, som utvecklats vid den litterära verksamheten i Vadstena
kloster, vårt kulturella centrum under den senare medeltiden, och som
framförallt satt sin prägel på den religiösa litteraturen, dels en världslig
tradition med säte i städerna, som bestämde t. ex. rättskipningens och
förvaltningens språk, det s. k. kanslispråket. Detta senare var inte minst under
den senare medeltiden starkt påverkat av lågtyska, danska och latin.
I samma mån som den politiska och kulturella tyngdpunkten flyttas
från Östergötland till Stockholm och andra uppsvenska städer, t. ex.
Uppsala, vars universitet grundades 1477, vinna uppsvenska drag insteg i
skriftspråket. Nya testamentet 1526 och bibeln av 1541 äro översatta av flera
prästmän från Närke, Västmanland och andra trakter kring Mälaren, och
deras tryckorter voro Stockholm och Uppsala, vilket gjorde, att språkets
karaktär blev övervägande uppsvensk. För att nämna ett exempel brukade
74
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
