Svenska folket genom tiderna / Översikts- och registerband / 79 (1938-1940) With: Ewert Wrangel Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vulgärt. Sahlstedt rekommenderar det (1769) till användning då man tilltalar
en, vid tilltal av flera vill han alltjämt ha kvar I. Ni har ju uppstått ur
uttryck som skolen I, i vilket ordgränsen felaktigt dragits mellan e och n,
liksom i prepositionen på av fsv. up a (upp på).

Satsbildning och ordföljd äro i den vetenskapliga och vittra prosan
påverkade av latinet. Läser man följande rader av Spegel i företalet till hans
»Swensk Ordabook» (1712), tycker man sig förnimma latinet bakom de
svenska vändningarna. Han framhåller, att det till grekiska och latinska
författares skrifter gjorts vidlyftiga kommentarer och fortsätter:

Alt therföre tycker jag thet icke wara fåfängt och otiänligit,
at hafwa någon anledning til the gamle Swenske ordens
förklaring, som både i Biblien och annorstädes finnas, och at then
samme blifwer uti it Werck författat, som ellies skal i många
Böcker och på åtskillige ställen eftersökias; hwar til emedan
jag hafwer giorde en liten begynnelse, och ther wid utan
twifwel esomofftast feelat, så beder jag, at mig, för min anwände
möda, må wederfaras then Gunst och förunnas then Frihet,
at jag efter theras påminnelse, som språken bettre förstå, må
siälf, mädan jag lefwer, rätta och förbättra hwad som felat är,
thet jag så gierna giöra wil, som jag ingen ting heller giör, än
lärer thet som nyttigt är och lyder them som rätt lära.

Latinet härskade ju ännu oinskränkt i den högre undervisningen.
Holbergs komedi »Erasmus Montanus» med dess satir över den akademiska
undervisningen i 1720-talets Danmark ger en bild av situationen också i
Sverige. Först med upplysningstidevarvet tränger hos oss det svenska
språket in i de akademiska avhandlingarna.

Vårt ordförråd och skriftspråkets syntax påverkades under 1500- och
1600-talen alltjämt av tyskan, numera dock mest av dess högtyska form.
Bland de många tyska lånorden märker man titlarna baron och friherre,
boktryckartermen kursiv samt rubrik, vilka bägge visserligen ytterst gå
tillbaka till latinet. Till bergsbrukets område höra termerna blyerts av ty.
Bleierz, flöts och gedigen (om t. ex. tenn), kvarts, skikt och spröd (om
metaller). De militära termerna front, halt, handgemäng, kompani, manskap,
salva, skvadron och valplats ha också vandrat in i vårt språk under denna
period, under vilken ju bl. a. trettioåriga kriget inföll.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>