Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pd denna Hilleströmtavla från Gustav III:s hov uppträda de flesta agerande i den
nationella »Svenska dräkten», och den högläsande kavaljeren i mitten är kanske ingen mindre
än Kellgren eller Leopold, men sd fort lektören slagit igen sin bok och konversationen
börjat pd allvar, kan man vara förvissad om att de franska glosorna och de franska fraserna
börja spraka; ännu halvtannal sekel efteråt kunna vi inte beskriva scenen utan alt använda
tjogtals franska ord: salong, interiör, boasering, festong, kostym, möbler, kavaljer, page,
lektyr, peruk, mouche, plym, konversation, brodera, kokett, frivoliteter etc. —
Konversation pd Drottningholm. Oljemålning av Pehr Hilleström 1779. Gripsholm.
»ansee Studier och bookflit för gammal härsk smörja, som icke spisar ( =
förslår) til hälfften i godhet mot den de stryka på sina Gewär» strykes ner
till »anse bokwett för ett gammalt stoft, som skulle wanhedra deras
harnesk». Dessa exempel äro hämtade ur ett enda nummer av Argus.
Den nyssnämnde Sahlstedt utgav också en »Swensk grammatika» —
på Vetenskapsakademiens befallning. Den kom ut 1769 och trycktes om
flera gånger. Sahlstedt var född i Stockholm, hans regler ansluta sig också
som oftast till det bildade språket i huvudstaden. Detta förklarar den
normgivande betydelse hans grammatik och ordbok fingo. Han fastslår — för
att nämna några exempel — att det bör heta hjerna och inte hierne, låga
och inte låge, skola och inte skole (subst.). Å andra sidan har framtiden
inte gett honom rätt, då han föreskrev pluralisformerna reglar eller reglor
gentemot den redan då förekommande biformen regler, ej heller då han
ville ha böjningen gräns, gränsor och gång, gångor. Sahlstedt är en av
de första, som i en lärobok drar upp skillnaden i stavning mellan
supinum och perfekt particip (har) tagit och (blir) taget. Visserligen möter ännu
Sv. folket genom tiderna XIII. — 6.
81
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
