- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / Översikts- och registerband /
83

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Två herrar som ha tråkigt, derföre — Jungfru! — Mamsell!! Fröken!!!

att de ej veta hvad de skola kalla — Hva’ befalls,

varandra för. goa herrn?

Titelfrågan har länge diskuterats i Sverige — och »ni-reformen», för vilken 185S bl. a. ett
antal kungliga (kronprinsparet samt hertigen och hertiginnan av Östergötland, sedermera
Oskar II och drottning Sofia) jämte ett stort antal kända personer i ett mycket diskuterat
manifest i ‘Post-Tidningen» trätt i bräschen, väntar alltjämt pä att förverkligas av vårt
titelsjuka folk. — De bägge herrarna d bilden till vänster, »som ha tråkigt, derföre att de
ej veta hvad de skola kalla varandra för», åro säkert tagna på kornet (litografi av C. L. H.
Thulstrup 1869); litografien till höger av hotelluppasserskan, som inte lystrar förrän gästen
titulerar henne »fröken», är tagen ur ett litet anonymt album med titeln: »Ska’ de’ wara
bidrag till dagens mest brännande fråga: Jungfru, Mamsell eller Fröken1!» (1866).

(På bal). — Är min dame mamsell, fröken, fru,
hennes nåd . . .? — Jag vet ej, men kalla henne
fröken, det duger i alla händelser.

(Vår brist på tilltalsord — i Carlskrona).

— Mjukaste tjenarinna min nådigaste
kommendörkaptenska af l:sta klassen.

I sina litografiska »Minnen från 1869» belyser C. L. H. Thulstrup med dessa bägge bilder
ur sällskapslivet den ibland mer än lovligt invecklade titelfrågan.

nomsyrat det praktiska vardagslivets områden. Det franska, om också till
ordantalet respektingivande, begränsade sig mera till det högre och
förfinade kulturlivets områden. Bland franska ord, som först under 1700-talet
framträdde i litteraturen, märkas elegant, frivol, kokett, tant, som tidigast
endast förekom i förnämare kretsar och i fall av verklig släktskap —
mamma, pappa och kusin kommo in redan i slutet av 1600-talet — hotell, corps

83

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:05:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/13/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free