Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av det gamla svenska tungspets-r. Nordgränsen för det »skånska» r — i
själva verket finns det flera variationer av detta ljud — är nu en ungefärlig
linje från Falkenberg över Jönköping och Mönsterås till Öland, men denna
gräns är i hög grad flytande, för att inte säga flyttande. För att ta ett
exempel visa undersökningar av skolbarn i Huskvarna samrealskola, att det
skor-rande r vinner terräng för varje ny årsklass. Inom ett brett bälte, som
sträcker sig från den nyss nämnda linjen upp mot Göteborg och Göta älv
och i norr omfattar östra Värmland, västligaste Västmanland, sydvästligaste
hörnet av Närke och därjämte större delen av Östergötland samt norra och
nordöstra Småland, har det skorrande r trängt in partiellt, d. v. s. att det
finns bara som begynnelseljud i orden och i vissa ställningar inuti orden.
Detta förhållande är nog i det hela rätt gammalt, men man kan observera,
hur den sålunda begränsade skorrningen visar tendens att breda ut sig hos
ungdomen.
I fråga om stavningen ha vissa förändringar inträffat under vårt
århundrade. Främst kan nämnas Fridtjuv Bergs reform, Kungl. Maj:ts
cirkulär den 7 april 1906, som gick ut på att u-ljudet uteslutande skulle
tecknas med v, hv avlägsnades alltså, och dt försvann. Godt kom nu att skrivas
med tt. Reformen var ett steg fram mot ljudenlig stavning. Den slog också
tack vare skolorna snabbt igenom. Men Svenska akademien bibehöll länge
stavningen med dt, det var först i åttonde upplagan av akademiens ordlista
(1923), som man införde den officiella stavningen som första form, medan
den av akademien föredragna, med dt, sattes i andra rummet. Akademiens
ordlista är numera normerande för skolstavningen och i växande
utsträckning också för den stora allmänhetens skrivning. Bland nyheter i denna
upplaga förtjänar ytterligare framhållas en långt gående försvenskning av
främmande ord, i själva verket så avancerad, att den i vissa fall inte har
accepterats av den allmänna opinionen. Sålunda har ordlistan som enda
form bojskaut och potpurri — denna skrivform tycks ha trängt
igenom inte minst tack vare radioprogrammen — vidare suvenir,
»minnesgåva». Jämte enkät, »rundfråga», godkännes den franska stavningen
enquete.
År 1934 framlade »Folkskollärarnas skriftspråkskommitté» en utredning
med förslag till en genomgripande rättstavningsreform. Förslaget innebar,
att alla stumma och »obehövliga» tecken skulle avlägsnas ur vår skrift,
vidare att j- och s/’e-ljuden konsekvent skulle tecknas med j och sj m. m.
Förslaget gick också utanför den rena rättskrivningen och förordade, att
91
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
