Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inom varje sakområde, som man tar sig för att närmare undersöka,
skall man finna nya ord, inte minst främmande lånord, som trängt in under
detta århundrade. De här anförda exemplen utgöra blott enstaka stickprov.
Varje språk är föränderligt, rörligt, dynamiskt, så länge det är levande.
Om vårt svenska språk gäller, att det står på sin fasta nordiska och
germanska grund, men det är liksom den nordiska människan själv öppet
och tillgängligt för nyheter, som det kan assimilera. Det otjänliga stöter
det bort.
DIALEKTERNA.
När man talar om svenska språket i motsats till tyska, engelska o. s. v.,
tänker man väl i allmänhet endast på språket i Sverige sådant det
framträder i skrift, i tidningar och böcker, med ett ord på litteraturspråket. Detta
är ju också mest enhetligt, det är i viss mån ett verkligt riksspråk.
Annorlunda ställer det sig med den talade svenskan. Den sönderfaller i ett stort
antal dialekter. Minst märkas dialektegenheterna i de bildades språk i
städerna, som är starkare beroende av skriften, men även detta stadsspråk är
färgat av ortens ursprungliga dialekt. På landsbygden, alldeles särskilt i
bygder, där äldre allmogekultur ännu i någon mån bibehålies, framträder
däremot dialekten så mycket mer. På det allmänna intrycket, som i första
hand bestämmes av tonfallet, ord- och satsmelodien, kan man lätt
konstatera, från vilken bygd den talande är, om han t. ex. är norrlänning eller
sydsvensk. Det kan däremot för den mindre tränade iakttagaren vara
svårare att skilja från varandra en dalmas och cn gotlänning.
Den enklaste indelningen av våra dialekter är efter landskap. Man skiljer
då mellan skånska och dalmål, mellan bohuslänska och uppländska o. s. v.
Studerar man våra folkmål närmare, skall man dock lätt finna, att flera
landskap eller delar av landskap höra närmare ihop än andra, och man får
på så sätt större dialektgrupper.
Av gammalt lägger man till grund för indelningen vissa drag i ordens
ljudform och böjningssätt, som ha ärvts och vidareutbildats från gamla
tider, t. ex. medeltiden eller ännu äldre tid. Även förekomsten av vissa
bestämda ord har sin betydelse vid denna indelning. Men eljest är det
så, att ordförrådet är känsligast för förändringar. I synnerhet i vår tid
kunna ord spridas mycket hastigt. Genom radion kan ett populärt uttryck
snart sagt spridas med ljusets hastighet, förr fick man nöja sig med träsko-
119
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
