Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De tillfällen till språklig underhållning på hemortens dialekt, som gillen och arbetslag
erbjödo, togos alltid väl tillvara — och fyllde ett stort behov i en tid, då radio, bio,
idrotts-tävlingar etc. ännu ej existerade. Här underhåller en gamling kvinnorna på ett »kardegille»
i Skåne med spännande eller roliga historier, och husmodern på stället kommer och
bjuder på äpplen. — Tuschteckning av Jacob Kulle 1895. Nationalmuseum.
nas dock i sydvästra Skåne men möter å andra sidan i norra Halland och
södra Västergötland. I stort sett på samma område finner man verbets
pluralisformer bevarade: där skiljes sålunda mellan jag binner ’binder’, vi
binnem och de binna. Ett annat sydsvenskt — och danskt — drag är
bevarandet av n i best. form av fem. substantiv, t. ex. boken (gentemot
göta-mål boka), koen (göt. koa). En sydsvensk (och en dansk) säger där kom
ett tåg kl. 3, medan man i nordligare dialekter säger det kom ett tåg.
Värmlänningen Tegnér tillägnade sig under Lundatiden denna egenhet, han
börjar som bekant Fritjofs saga med orden: »Där växte uti Hildings gård två
plantor under fostrarns vård». Några sydsvenska ord med motsvarighet i
danskan äro bränne ’ved’, båndel ’smalt bomulls- eller linneband’, hugga
säden ’meja säden’, hyll ’fläderbuske’ (även i Bohuslän, södra
Västergötland, på Öland och Gotland), lase Trasa’ (jfr H. C. Andersens saga om
Laserne), luka ’rensa ogräs’ (även i Västergötland), mölla ’kvarn’ (även
Västergötland, Öland), påg ’pojke’, rips ’vinbär’ (även Gotland), rälig ’ful
m. m.’ (även södra Västergötland), älling ’ankunge’.
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
