- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / Översikts- och registerband /
150

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

piba å tollabössa», 1922, »Nykommed», 1924, »Di å vi», 1926, »Byahorned»,
1931) och Daniel Rydsjö (f. 1886, »Tåltre visor», 1926, »Allvar o leg», 1928,
»Folk o kreg», 1932, »Den gamla byen», 1939).

Den svenska landsmålslitteraturen har under de två senaste decennierna
upplevt en blomstringstid, den tredje i dess historia. Den har haft en rad
produktiva företrädare, den har beaktats av kritiken och har tydligen också
fått en betydande publik. Det kan dock med skäl sättas i fråga, om den
har framtiden för sig. Landsmålsdiktning är uppenbarligen beroende av
att dialekterna äro levande. Nu förhåller det sig ju så, att bygdespråken
under sista tiden hastigt börjat förlora i terräng inför riksspråkets av skilda
institutioner understödda framryckning. Det är därför inte omöjligt, att
den svenska landsmålslitteraturen med den generation, som nu bär upp den,
kommer att gå tillbaka, ja, kanske rent av försvinna. Man kan också ur
nyare landsmålsdiktning läsa fram, att dess företrädare inte ha kontakt
med sin samtid. De äro återblickande. De söka sig gärna tillbaka i tiden,
till »fädernas» släktled. Deras diktning får lätt en konserverande tendens,
den blir stundom direkt konservativ och yttrar sig i misstro till och kritik av
den moderna, från städerna stammande landsbygdskulturen. Ett gärna
varierat tema för denna nutidsdiktning blir den gamla goda tiden.

Pd sitt sätt har landsmdlsdikten upplevat en renässans i filmen: en läng rad svenska
filmer har inspelats i genuin bggdemiljö (Skdne, Roslagen, Västkusten etc.) och deras typer
och personager ha levat högt pd sina mer eller mindre autentiska idiom. — Edvard Persson
och Inga-Bodil Vetterlund i *Söder om landsvägen».

150

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:05:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/13/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free