Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skaffenheten av de
stammar, som invandrade i
Sverige. Sedermera kom
en invandring norrifrån
av finnar och lappar. På
det hela taget skedde
bebyggelsen efter sjöar och
floddalar, och än i dag är
ju situationen den, att
huvudparten av
befolkningen bor kring vattendrag
och i några slättområden,
främst då Skåne. Detta
landskap har omkring en
sjättedel av Sveriges
folkmängd. Som exempel på
hur bebyggelsen är
knuten till vattendragen
lämna vi en efter de Geer
utförd karta från trakten
kring Sundsvall och norr
om denna stad. (Se fig. 1.)
I själva verket är
situationen den, att större delen av vårt land är fattigt och består av skogar eller
fullständigt ofruktbara områden. Den yta, som är bebyggd, är
förhållandevis liten. De Geer har utfört en registrering av bebyggelsen i Sverige, som
grundar sig på Sveriges folkmängd år 1917. I princip torde förhållandena
inte väsentligt ha ändrat sig sedan denna tid. Han indelar Sveriges yta i 4
regioner. Inom regionerna »obebott land» och »spridd bebyggelse» bor en
mycket liten del av befolkningen. De bägge övriga regionerna, »gles bygd»
och »tät bygd», beräknas av de Geer omfatta 75,000 km2, och inom detta
område bor praktiskt taget hela befolkningen. De båda övriga regionerna
omfatta 374,000 km2. Den bebodda delen av landet utgör alltså endast
omkring 17 °/o av landets yta.
Om man ser befolkningsfrågan ur utrymmessynpunkt är det ju klart,
att det finns gott om plats i vårt land. Å andra sidan måste ihågkommas,
att största delen av denna yta alltjämt är ganska obeboelig. Den jord, som
155
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
