- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / Översikts- och registerband /
176

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men även andra psykiska egenskaper kanske ha betydelse. Exempelvis
personer med stark självkänsla och mycket starkt behov att göra sig
gällande kanske ha mera benägenhet att rekrytera en kommande generation
än personer med en måttfullare inställning. Hur härmed förhåller sig kan
emellertid utredas först sedan processen fortgått längre tid.

När man diskuterar befolkningsfrågan ur arvssynpunkt brukar man
gärna tala om folkets rasbeskaffenhet, och man gör gällande, att
fruktsam-hetsminskningen innebär en fara ur rassynpunkt. I den mån man härvidlag
verkligen avser rasegenskaper och rasgrupper är emellertid problemet
knappast av intresse för vår befolkning. Man brukar påstå, att den nordiska
rasen förekommer renast i Sverige. Så till vida kan detta vara riktigt som
i vårt land finns exempelvis lägre procent brunögda och högre procent
blå-och gråögda än i något annat land. När man talar om den nordiska rasen,
tänker man gärna på en ren ras, som karakteriseras som högväxt,
långskallig, med långt ansikte, rak näsa, ljust hår, blå eller grå ögon etc. Huruvida
en ren sådan ras någonsin existerat, vet man emellertid ej. Vid en
undersökning av värnpliktiga, som utfördes av Furst och Retzius, fann man att
10,07% av befolkningen fyllde de fordringar man uppställde på ren nordisk
ras. De fordringar man då hade voro emellertid godtyckligt valda och
grundade sig ej på att man kunnat iakttaga en ren nordisk ras i något område
och kunnat bygga vidare på de iakttagelser man gjort angående den rena
rasens avgränsning. I själva verket är det ytterligt vanligt, att om en person
fyller de traditionella fordringarna på ren nordisk ras, d. v. s. har
tillräckligt hög kroppslängd, är tillräckligt långskallig etc., så företer hans syskon,
om han har sådana, sällan genomgående dessa fordringar, och man kan

PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Ingalunda har svenska folket — lika litet som
flertalet av Europas övriga nationer — levat isolerat eller stängt sina portar för utländska
immigranter; tvärtom ha statsmakterna, exempelvis under Gustav II Adolf, ivrat för
immigration av dugligt och kunnigt folk (och många kommo objudna). Många blevo adlade,
och därav kommer det sig, att (enligt Pontus Fahlbeck) mer än 2/s av alla på svenska
Riddarhuset introducerade (c:a 700) ätter härstamma frän utlänningar på fädernet (utöver
dem som göra det enbart pä mödernet). »Riddarhuset är alltså befolkat av immigranternas
avkomlingar» (Heckscher). Exempel ä sådana ätter äro: Ascheberg, Cronhielm, Dohna,
Essen, Falkenberg, Fersen, Hamilton, Höpken, Königsmarck, Mörner, Piper, Relmschiöld,
Rosen, Schlippenbach, Schwerin, Spens, Wachtmeister, Vellingk, Wrangel, Wrede. Adelns
privilegier äro numera i allt väsentligt likviderade, men korporationen består som
organisation, och vart tredje år hålles d Riddarhuset s. k. adelsmöte, där interna frågor avgöras;
varje ätt äger en röst, utövad av huvudmannen; ättemännen i övrigt äga ingen talan.
Fotot återger röstningsproceduren i Riddarhuset; på väggen skymta de olika ätternas
sköldar; i förgrunden på bordet adelns böteskista.

176

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:05:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/13/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free