Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dens karaktär av arbetaresamhälle med mängder av små, alltför små
lägenheter förminskar svårt intrycket av både storlek och storhet. Vi behöva
inte presentera Norrköping som industristad. Men vi böra icke undvika
att nämna ett par belysande siffror: år 1930 levde av denna vår fjärde stads
befolkning nära 50,9 % av industri och hantverk, 26,3 °/o av handel och
samfärdsel (här liksom i fortsättningen anföras de direkta uppgifterna utan
utproportionering av tjänare, pensionärer etc.). Utan tvivel vore det felaktigt
att säga, att Norrköping inte gått framåt under den svenska stadstillväxtens
era. Men det vore ej heller riktigt att beteckna Norrköping som ett verkligt
framåtskyndande samhälle. Sedan förra århundradets mitt, då denna stad
höll sig numeriskt åtskilligt över Malmö och alltså intog tredje rummet
bland rikets städer, har inbyggareantalet på de olika vägarna fyrdubblats.
Finspångs- och en del av Fiskebyindustriernas lokalisering på längre eller
kortare avstånd från Norrköping har hejdat vår fjärde stads tillväxt. Ännu
större betydelse har det haft, att Linköping till sin roll som residens-,
skol-och stiftsstad fogat framgångsrika industriella anläggningar och väsentligen
vidgat sin handel. — Det ekonomiska livets omfång och styrka belysas i
någon mån av dessa siffror från Norrköping: den kommunalt skattelagda
inkomsten 1938 var för svenska aktiebolag 8 milj. kr., för andra
skattskyldiga 84 V3 milj. (motsvarande miljontal från Hälsingborg voro 12,7 och 85,9).
Vår färd går nu inte utefter östkusten. Men våra tankar måste en stund
följa den. På sin tid gjorde Reclus, den berömde franske geografen, gällande,
att Västeuropas städer hade en benägenhet att växa i väster. I vilken mån
han hade rätt, våga vi ej avgöra. Men här i landet iaktta vi denna
tendens: städerna i väster växa. Se vi bort från Stockholm, få vi det intrycket,
att östkustens städer mera långsamt skrida framåt. — Västervik, en gång
beläget där Gamleby numera lever sitt stillsamma liv, något uppmuntrat
av folkhögskoleungdomen, har kallats »Tjusts huvudstad». Som säte för
Kalmar norra läns landsting intar den en särställning: den är vår enda
landstingsstad, som icke har landshövdingeresidens. Under detta
århundrade har dess nybyggaretal ökats med ungefär 50 %. Det skulle vara
få-vitskt att tala om stillestånd. Men då och då har staden givit rika löften.
Den var betydande nog som segelsjöfartsstad. Denna betydelse minskades
redan på 1860-talet. Västervik har haft livliga ångbåtsförbindelser — med
Stockholm och Sydsverige, även reguljär transbaltisk trafik: numera
ombesörjas långdistansfärderna endast av tvenne båtar på Stockholmstraden.
Förstklassiga äro icke järnvägskommunikationerna, men de äro snabba nog
186
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
