Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den motsatsställning, som Herbert Spencer på sin tid framhävde
mellan det militära och det industriella samhället, ger Karlskrona på visst sätt
en r.eflex av. År 1930 levde av befolkningen nära 18°/o på handel och
samfärdsel, något över 17% på industri och hantverk; gruppen allmän tjänst
och fria yrken däremot över 46 °/o. Det är båtsmännen och deras befäl,
som göra det. Karlskrona är, enligt Helge Nelson, »ett lysande exempel på
hur en enda geografisk faktor kan vara dominerande vid en stads
anläggning». Redden och inloppen voro lämpliga för krigshamn: Karlskrona vart
svenska flottans huvudstation. Får man tro Wargentin, utgjorde vid mitten
av 1700-talet dess befolkningssiffra 12,000; den skulle då ha varit nummer
två av rikets alla städer. Ett halvt sekel efteråt hade den glidit ned till
nummer tre. Numera intar den med sina 28,000 personer den femtonde
platsen. — Karlskrona är icke de stora bolagsintäkternas stad: det nästan
förvånar, att de kommunalt skattelagda inkomsterna för svenska aktiebolag
ändå belöpa sig 1938 till 1,14 milj. kr. (i Karlshamn med 10,000 invånare till
1,12 milj.). Andra skattskyldiges intäkter uppgingo emellertid till 32,2 milj.
kr. Det är en storlek, som i betydande mån beror på små, men goda och
jämna inkomster. Karlskrona ger intryck av ett ganska högt liv:
Stadshotellet skulle vara värdigt ett hundratusensamhälle. Resandeströmmen
(icke minst av officerare) är ganska livlig. Stadens och provinsens militära
och civila, adliga och annars patriciska överklass möts i dessa salar och
festvåningar. Dit samka sig också folk från lägre stånd, med anspråkslösare
vanor och villkor. Men denna marinort är fortfarande ett klassbetonat
samhälle. Man gör bekantskap också med en ganska kompakt
medelklassstämning. Stundom förefaller den vara genomsprungen av intellektuellt
intresse. Förgätas bör ej, att näppeligen i någon annan svensk stad ha de
populära föreläsningarna samlat — relativt talat — så stora skaror som
just här. I övervägande grad ha dessa skaror hört medelklassen till.
Tack vare L. O. Smith lyftes Karlshamn en tid upp av rusdrycksfloden.
Den sjönk. Karlshamn har dock gett till känna en ganska livlig energi för
att åvägabringa ett livligt näringsväsen och utveckla stadens roll såsom en
— låt vara anspråkslös — härd för ekonomisk verksamhet. Staden är ett
affärscentrum för den blekingska granitindustrien. — Ronneby är en liten
stad med jämförelsevis stor för- och grannortsbebyggelse — till den senare
kan även Kallinge bruk räknas. I Ronneby njutes ro och sökes hälsa:
fortfarande är brunnsfrekvensen ganska stark. Här utföres desslikes arbete.
Detta samhälle ger oss ett belysande exempel på diversifieringen av även
188
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
