Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fiskebåtar och kajkommers en sommardag i Karlshamn. — Foto Einar Ekstedt.
de smärre svenska städernas ekonomiska liv och rörelse. Inom själva det
administrativa området tillhörde 1930 nära 49 °/o »industri och hantverk»
— omgivningen är åtskilligt industrialiserad.
Medan kustköpingarna i Blekinge och Kalmar län i flera fall sjunkit ned
till en obetydlighet, ha inne i landet vuxit upp åtskilliga köpingar,
muni-cipakamhällen och andra tätorter. Det är olika typer av industriplatser;
ett och annat järnbruk lever kvar från myr- och sjömalmernas
Smålandstid. Den totala tätortsbebyggelsen var 1935: i Blekinge 46 och i Kalmar
län (med Öland) något över 38 °/o av befolkningen. Vi komma ihåg att
emigrationen varit stark från de länen, enkannerligen från Kalmar; den inre
utflyttningen, framför allt till huvudstaden, har likaledes varit mycket livlig.
Efter denna överblick över stadsväsen och tätortsbebyggelsen utefter en
del av den södra ostkusten vända vi tillhaka till Norrköping. Med
stambanan fortsätta vi genom den tättbebodda nejden till Linköping, som
företer en vy av större stad, men vars befolkningssiffra stannar vid 35,500.
Den summan innebär ett sjufaldigande på hundra år — ett resultat av
lokal naturlig folkökning, av inflyttningsöverskottet och av bebodda
grannområdens inkorporering: det är stadstill växtens tre vägar.
189
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
