Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oskarsströms muncipalsamhälle vid Nissan och Halmstad—Nässjö järnväg lever i största
utsträckning på en sulfitfabrik och ett jutespinneri (ovan). Även för cn rätt vidsträckt
omnejd ha dessa industrier betydelse: ofta åro arbetarna även småbrukare, som med
familjemedlemmarnas hjälp driva lantbruk vid sidan om fabriksarbetets åttatimmar sdag.
stadens inbyggaresiffra närmar sig nu 28,000. (År 1930 tillhörde av
stadens befolkning 44,4 % industri och hantverk, 28,8 #/o handel och
samfärdsel.) Hallänningarna ha varit ett flyttande folk, som älskat de långa
avstånden. På tal om deras Amerikaemigration skrev Gustav Sundbärg 1910:
»Under de sista trettio åren företer länet till och med härutinnan maximum»
(emigranter i förhållande till inbyggaretalet) »för hela vårt land». Däremot
hade —- och har sedermera — inflyttningen från Halland till rikets andra
stad varit svagare än man hade kunnat vänta. Och detta låga
invandringstal motsäger — låt vara undantagsvis — Ravensteins teori om
kort-distäns-migrationen som den allmännast förekonjmande.
Endast 3 °/o av Göteborgs invånare 1930 voro barn av Halland. Men
för övrigt bekräftar västkustmetropolens svällande folkmängd i väsentlig
mån samma teori: 27 % av denna mängd voro barn av Göteborgs och
Bohus län samt Älvsborgs och Skaraborgs län. Motsvarande procentsiffra
utgjorde vid sekelskiftet 37,4. Under samma 30-årsperiod hade för övrigt
proportionen av Göteborgs innebyggare födda inom landet men utom
kommunen sjunkit från 51,2 till 43,3 °/o. Flyttningsöverskottet, som spelat en
så betydande roll för stadens faktiska befolkningstillväxt, har sålunda
avtagit åtskilligt. Landsbygdssamhällens införlivande med staden har i viss
mån trätt i inflyttningens ställe.
Den göteborgsgata, som nu heter Postgatan, kallades tidigare för
Sillgatan. Det är det klassiska namnet. Det var emellertid inte bara sillens
196
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
