- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / Översikts- och registerband /
200

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Uppåt leder emellertid utvecklingens spiraltrappa. I rikets andra stad
har också det förloppet främjats av de stora folkrörelserna. Den
frikyrkliga verksamheten hade här en av sina pionjärer i sjömannen F. O. Nilsson,
sedermera landsförvist som tredskande, villfarande baptistpredikant. Här
förkunnade T. Truvé (baptist) och Samuel Johansson (missionsvän) ordet
för tiotusenden inom släktled efter släktled. Metodismen fick tidigt en härd
i Göteborg. Olika statskyrkopräster ha under årtiondenas lopp utfört en
mera lågkyrkligt färgad verksamhet, som främjades av Peter Wieselgren,
vars nit slocknade lika sent som hans liv. Naturligtvis berördes Göteborg i
synnerlig måtto av hans kraftuppbåd mot rusdrycksmissbruket. Sambandet
mellan »Göteborgssystemet» och den gamla nykterhetsrörelsen, vid vilken
hans namn för beständigt blivit fäst, är i våra dagar föremål för särskilda
forskningar. Hurudant dessa forskningars resultat än månde varda, intar
likväl det oerhört omstridda systemet en monumental ställning i de svenska
nykterhetssträvandenas annaler. Den nya nykterhetsrörelsen kom
västerifrån och landsteg i Göteborg. Vi begagna det något vågade uttrycket med
tanke på att den första goodtemplarlogen just bildades här.
Arbetarrörelsens vägrödjare och förare inom västkustmetropolen ålade sig
jätteansträngningar. Det var år och årtionden av kamp mot skilda klassers fördomar,
små- och storborgerskapets ovilja, underklassens lojhet. Vilka bördor och
mödor män som Fr. Sterky, A. C. Lindblad, Anton Andersson togo såsom
sin livsuppgift, förstå vi näppeligen i dag. Triumferna firades.
Arbetarklassens yttre makt vidgades. Denna klass och dess parti behärska i dag
ett flertal offentliga poster, som tillförne innehades av bördens herrar och
börsens män och vilka rent av hänfördes till aristokratiens och plutokratiens
företrädesrättigheter. Glansen och prakten sakna i regel de nya
innehavarna; dugligheten är deras stora tillgång, individernas och klassens tillgång.

Från Norrköping togo vi en hastig överblick längs östkusten söderut.
Från Göteborg låta vi nu i samma bråda tempo tankar och ögon ila längs
Bohuskusten och så in över Västgötalandet. Är det sommar, så fara vi med
en av Marstrandsbolagels båtar till Lysekil — vi ämna oss nämligen norrut.
På vintern akta vi oss så mycket som möjligt för sjölederna. För trettio,
fyrtio år sedan var det inte lönt att söka avstå från fjordarnas och vikarnas
farkoster. Då fick man ofta nog ha tålamod. Den normala tiden för en
färd med de s. k. Kristianiabåtarna mellan Lysekil och Strömstad var sju
timmar. Men under hösten och vintern kunde de sju timmarna tänjas ut
till — låt oss säga — hela tre dygn. Mellan Göteborg och Strömstad löper

200

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:05:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/13/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free