Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Än här, än där förvandlades landsbygden i mer eller mindre utpräglad
grad till stadsbygd. För övrigt ter sig motsvarande mellannorrländska
orters utveckling i mångt och mycket lika. Inom sådana stationssamhällen
möttes infödda och inflyttade, jordlösa och jordägande, stadiga och rörliga,
arbetare och bönder jämte herremän av olika kaliber. I allt större
utsträckning samlade sig de skilda social- och yrkesgrupperna i tvenne stora
klassklumpar: neder- och överklasser — under den fortgående utvecklingen har
onekligen medelklasskategorien framträtt med skarpare konturer.
Beteendemönstren voro brokiga nog inom nederklasserna. De inföddas mönster voro
i stor utsträckning frukten av trakternas sedvänjor och traditioner, möjligen
påverkade av rasfaktorer. Då och då gjorde de som i fråga om börd och
bofasthet tillhörde orten, bygden, landskapet, anspråk på ett slags
härskarställning. De kunde också vinna och behålla den, ifall de icke hemsöktes
av eller ådrogo sig ekonomisk försvagning, moralisk försoffning. De
inflyttade — de voro ofta värmlänningar, smålänningar, skåningar — kommo
med dialekter, som splittrade dem inbördes och skilde dem från omgivningen.
Från sina trakter och provinser medförde de skick och fasoner, åskådningar
och hållningar, som voro främmande nog i denna omgivning. De kommo
från kargare ekonomiska villkor till rikare, om än obeständiga. Livsstilen
svängde starkt. På arbetsplatsen försiggick en process av förenhetligande.
Men alla hade inte samma yrke, utövade inte samma sysslor. Klasskänslan
förenhetligade. Nöjena, förströelserna lyste upp, men förmörkade också
livet. Vid kortbordet, i dryckeslaget, på danstillställningen blossade
individuella och gruppliga misshälligheter upp. Trätorna skuro genom den lika
andligt som fysiskt osunda luften. Nävarna knötos till slag. Blod flöt.
Lemmar stympades. Någon gång släcktes liv.
Skaror av yngre och äldre drogos till baptistiska kapell eller
salvationis-tiska baracker. Omvändelserna blevo talrika. De religiösa korporationerna
växte. — Mot alkoholbruket såsom både en religiös och en social synd
riktade sig nykterhetsrörelsen. Dess loger, tempel, föreningar blevo anstalter
för agitation och upplysning, härdar för sällskapsliv, substitut för hem,
krafter för endräktsstämning, verktyg för social kontroll. — De fackliga,
politiska och kommersiellt ekonomiska arbetareorganisationerna, med all den
propaganda, som föregick och följde deras tillkomst, fördjupade hos
massorna klassmedvetandet, stärkte viljan till klasskamp, stegrade strävan för
individuell och grupplig självhjälp. — Sporttävlingarna och
idrottsföreningarna bragte förfinade medel för stridsböjelsens tillfredsställande; de ledde
218
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
