- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / Översikts- och registerband /
220

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tågtider, vika vi av in i Jämtland. Detta län innefattar tvenne landskap,
men ändå har det allenast en stad. Ifråga om tätortsbebyggelse står
exempelvis Gottland ett litet stycke över Jämtland, som i detta fall befinner sig
lägst på skalan (21 °/o); för övrigt är ön betydligt mera bebodd än Jämtlands
län med dess 2,9 invånare pr kvkm. Trots allt detta företer Jämtland — vi
tänka i första rummet på provinsen — en ganska urban karaktär. Men här
ha förbindelserna människorna emellan en beständigare karaktär än i
staden. Isoleringen är vanskligare att upprätthålla. Trafiken är livlig. Det
var den innan någon drömt om bil och buss, ja, innan den första järnvägen
kom. Jämtarna äro och ha varit ett farande folk. Långa foror drogo fram
längs de långa vägarna. Gästgivaregårdar, marknadsplatser, kyrkbackar
fylldes, över riksgränsen till Tröndelagen gingo färderna såväl som till
Ångermanland, Medelpad, Hälsingland och Stockholm. Stora äro de
förändringar, som inträtt. Men Jämtland och jämtarna, liksom även
Härjedalen och härjedalingarna äro sig ganska lika. De samla sig gärna i stora
flockar. Det sker under mörka dagar och vita nätter i en drömbärande natur,
i vars sköte sägnerna och traditionerna alltfort leva och prägla
personligheterna. Och dessa människorna kunna tala och tala om. Med en aptit, den
där sent blir mättad, läsa de orts- och huvudstadstidningarna. Johan
Lindström (Saxon) i Jämtlands Allehanda och V. H. Wickström i Jämtlands
Posten förstodo på sin tid att väcka, tillfredsställa och på nytt väcka läslusten.
Vi glömma ej, vilken omfattning nykterhetsrörelsen, särskilt I. O. G. T., fick
i detta län, enkannerligen under förra seklets tvenne sista årtionden.
Tusentalen gingo i snö och slask, körde i köld och tjälbrytning till mötena. Ännu
lyser sagans skimmer över ordens jämtska framgångar. Relativt taget var
tillslutningen till I. O. G. T. större i detta än i något annat län. Jämtarna
söpo. De slogos väl också. Men i dessa två provinser anammades
»god-templeriet» i högre grad som ett medel mot dysterheten än som ett medel
mot dryckenskapen. De fria religiösa rörelserna fingo ej samma styrka i
Jämtland som i Medelpad. Men i allmänhet talat, har föreningsväsendet
varit mycket starkt.

Apropos I. O. G. T. — godtemplarhuset inne i Östersund har utpekats
såsom världens största. I närvarande tid torde det vara mest besökt som
teaterlokal. En lätt sak var för 30 å 40 år sedan att draga tiotusentalen
samman till en »nykterhetsdemonstration», ett ungdomsmöte i denna stad.
Det är det inte nu. Intressena ha splittrats. Samfärdselväsendets utveckling
underlättar folkanhopningen. De sämre kommunikationerna gjorde lång-

220

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:05:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/13/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free