- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / Översikts- och registerband /
232

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Med buss färdas vi längs den gamla, delvis omlagda Bottenvägen över
vidder, förbi ställen, byar och ett enda municipalsamhälle ned till Luleå,
gammal residens- och ung stiftsstad. Det forna och det nya, det mycket
enkla och det halvvägs ståtliga mötas i denna hamn-, handels- och
skol-stad med åtskilliga hantverkerier och småindustrier. Yrkesfördelningen
ställde sig vid 1930 års folkräkning sålunda: industri och hantverk
uppburo direkt 29, handel och samfärdsel 44 % av befolkningen —
malmlastningen och järn vägsförvaltningen avspeglas i den senaste siffran; trots
skolorna kom däremot proportionen för allmän tjänst och fria yrken inte
upp till högre än 8,5 °/o. (Boden däremot visar 37 % och är i detta fall god
trea efter Vaxholm och efter Säter, vars rangplats beror på hospitalet!)

Ångbåtsförbindelserna utefter kusten ha ju avtagit. Bussarna måste
anlitas. Hastigt nog tillryggalägga vi sträckan Luleå—Piteå. Den sistnämnda
staden, i vars närhet det stora Munksundsbolagets’sågverk är beläget, är
en gammal stad och en liten stad, men en sådan med betydande affärer.
Vi fortsätta till Skellefteå. Det är en ganska märklig folkagglomeration.
Själva staden har inte mycket över 8,500 invånare. Den gör dock intryck av
att hysa minst ett par tiotusen själar. Och till mer än denna summa stiger
Skellefteå faktiska befolkning, när vi till denna räkna invånarna i
kringliggande municipalsamhällen samt andra stadslika orter, t. ex. Boliden. Ja,
det är det nya namnet. Ingen vet eller minns vad hemmansägareänkan,
som för några tiotusental kronor sålde området, hette. Men samhällets
namn klingar över land och hav. Boliden är Europas främsta guldgruva.

Læstadianismen är ju övre Norrlands allra mäktigaste religiösa väckelse.
Men den har förblivit regionalt begränsad. Med sin store ledare var den i
andra riksdelar beundrad, men icke befruktande. Ofantligt större
betydelse för landets religiösa liv i sin helhet fingo nyevangelismen med C. O.
Rosenius, utgången från Nysätra här uppe, som sitt främsta namn, och
den separatistiska pietismen, framför allt knuten till P. P. Waldenström,
född och uppfödd i Luleå. Västerbotten är »Stiftelsens» domän.

Vägen går allt längre söderut längs »Sveriges guldkust» (L. Nordström).

Vad är en svensk stad med ungefär 13,000 själar inom sitt
administrativa område? På den frågan ger Umeå ett ganska märkligt svar. Men det
är ingalunda något unikt sådant. Umeå är residens- och numera även
hov-rättsstad. Umeå har ett högre allmänt läroverk, som i likhet med
motsvarande institution i andra nordsvenska och allsvenska städer tagit emot pojkar
och ynglingar från skilda trakter och villkor — alltemellanåt sådana från

232

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:05:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/13/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free