Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vitt omkring i Sverige var Sundsvall beryktat som flaskornas och
flickornas stad. Men nu vid sekelskiftet var det också fromhetens stad.
Alltsedan 1860-talet har baptismen haft en härd i Medelpad med Sundsvall som
centrum. Men Sundsvall var (och är) en medelpunkt inte bara för
protestantisk, utan också för mosaisk fromhet. Ingalunda är Sundsvall någon
av de större bland Juda städer i Sverige. Nåja — det ges ingen stor sådan.
Men Göteborg, Stockholm, Norrköping ha ju en mycket talrikare isrealitisk
befolkning. I betydande utsträckning är den på ett helt annat sätt här
införlivad med Sverige. Släktled efter släktled har en del av den tillhört de
förnämare — om än endast undantagsvis sephardiska — kretsarna. I
nyssnämnda städer borde vi uppehålla oss, om vi önskade studera hebreerna
i deras etniska och religiösa partikularism eller särsituation, samt deras
utomordentliga förmåga både att smälta samman med omgivningen och
att hålla sig oberörd av denna. Där skulle vi kunna iakttaga och lära känna
hopars a v n a t i o n a 1 i s eV i n g och avjudaisering, enkannerligen genom
giftermål med kristna svenskar. Sundsvalls mosaiska trosbekännare vid
sekelskiftet — församlingen bildades först 1903 — företedde en homogen typ.
De voro så gott som uteslutande invandrade från Östeuropa. De tillhörde
den stora ashkenaziska huvudgruppen. »Jiddisch» talade de flesta vid sidan
av tyska eller polska eller ryska jämte bruten svenska. Främlingar voro de.
Ännu hade de inte hunnit glida in i dubbelnationalitetens tillvaro.
Sedermera förmådde de växa sig in i det svenska nationalsamhället. De ha som
regel varit angelägna bereda sina barn en utbildning, den där väsentligen
stegrat deras kapacitet. Dessa äro fullgoda svenskar. Men de behålla ofta
medvetandet om att bilda en särskild folkgrupp. Och detta artmedvetande
befinner sig i ömsesidig växelverkan med omgivningens vetande om dem.
För trettio, fyrtio år sedan härskade här uppe främlingskänsla, beundran
och även avund gentemot judarna. Men ingen utmognad antisemitism
framträdde, även om t. ex. Sveriges förste israelitiske länsman fick höra varifrån
han stammade.
I riklig mån förekommo andra utländska namn inom staden, distriktet,
länet. De namnen buros först och främst av män och familjer på den
ekonomiska och sociala byggnadens högsta avsatser. Det var tyska, holländska
och framför allt norska namn såsom Bunsow, Kempe, Versteegh, Braathen,
Jakobsen. Och miljoner svenska träkronor rullade kring de namnen!
Detta är ju halvvägs Amerika! Någon gång fälldes nog det yttrandet
av sörlänningar, som mot slutet av 1890-talet kommo upp till Sundsvalls-
236
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
