Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hemslöjd till avsalu spelade under äldre tid en viktig roll i försörjningen (jfr bl. a. sid.
205); numera återstår föga av dylika näringsfång. Korgmakeri (till vänster; foto i
Samfundets för hembygdsvård arkiv) bedrives här och var ute i bygderna till avsalu, men det rör
sig i regel om enstaka tillverkare, inte om hela befolkningsgrupper som fordom i
Sjuhä-radsbygdens vävaredistrikt. Träslöjd och möbeltillverkning bedrives i andra trakter alltjämt
som binäring; bilden till höger är från Gesundatrakten och fotografen, Karl Lärka, förser
den med följande kommentar: »Kors Per Persson från Björken år ute och säljer stolar,
som han själv förfärdigat. Han talar om att han varit med om tider, som varit värre än
vad de äro nu. Han har kört fora mellan Malung och Falun för 25 öre pundet. Bra kört
kunde det bli 1 krona om dagen för häst och karl och samtidigt kostade rågtunnan 30 kr.»
av animaliska livsmedel. För hundra år sedan var Sverige också tämligen
självförsörjande, frånsett en relativt obetydlig import av vissa animala
produkter. Sedan dess har folkmängden ungefär fördubblats, samtidigt med
att konsumtionsstandarden stigit. Trots det tycks jordbruksbefolkningen
inte vara större än för hundra år sedan, snarare tvärtom, och det måste
således ha genomförts en omfattande »rationalisering» av driften.
Det måste visserligen medges, att jämförelsen mellan
jordbruksbefolkningens numerär vid de båda nämnda tidpunkterna av flera skäl inte kan
vara annat än ungefärlig. Bl. a. spelade det industriella hemarbetet för
hundra år sedan en mycket stor roll, och en del av den befolkning, som
räknades till jordbruket, ägnade mycken tid åt dylika industriella bisysslor. Men
också om man tar hänsyn till dessa förhållanden och till andra brister i det
statistiska materialet, är det tydligt, att produktionen pr arbetare ökat i
mycket väsentlig grad, tack vare förbättrad teknik och ökad kapitalinvestering.
Inom industrien, som i särskilt hög grad stått under inflytande av den
tekniska utvecklingen, är förändringen ännu mycket större. Om man får
gå efter de beräkningar, som framlagts i den undersökning rörande Sveriges
nationalinkomst, som publicerats av Socialinstitutet vid Stockholms
högskola, steg nettovärdet av produktionen inom industri, bergsbruk och
hantverk med över 800% från förra delen av 1860-talet till åren närmast
före världskriget. Siffran är antagligen något för hög som mått på för-
260
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
