- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / Översikts- och registerband /
280

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tankens samt uttryckets elegans, ej heller till känslans och handlingssättets
ädelhet» (!) är ett typiskt professorligt inlägg från 1832. För nyhumanismen
var bildningen ett tillstånd av formell skolning och lärdomsmedvetande och
— i stort sett — ej ett socialt livsprogram, ej en levande, växande, kämpande
och tjänande makt i folkets liv. Denna uppfattning har givit upphov till
»den avskrankningens skiljemur», som rest sig mellan svenskt akademiskt
liv och folkligt kulturliv. »Bondestudenterna», som gjort lysande insatser i
svensk, vetenskaplig produktion, eller hederligt och skickligt fyllt
ämbetsmannagärningar i statens och kyrkans tjänst, ha sällan haft några
folkbildningssyften. De vackra undantagen bekräfta regeln.

I den heliga alliansens och den allmänna europeiska reaktionens tid
samverkade på ett märkligt sätt alla åskådningar till att skapa ett
bildningsmonopol för »den styrande klassen». Grundläggande var uppfattningen,
att samhället förutom den nämnda gruppen nödvändigtvis måste äga ett
samhällsskikt, »vars liv endast åt mekaniska arbeten och ekonomiska
bördor är ägnat». (Lorenzo Hammarskiöld.) Tegnér skriver i Växjö
Domkapitels utlåtande i folkskolefrågan: »Den arbetande klassens bildning bör
vara väsentligt religiös. Varje annan kunskap anses ej blott umbärlig utan
även skadlig». Det är självfallet, att inom ramen av ett på dylika idéer
uppbyggt samhälle ej funnits plats för något egentligt folkligt bildningsarbete.
För uppkomsten av ett sådant kräves ett genombrott av demokratiska idéer
och av demokratiska samhällsformer.

Redan på 1820-talet börjar liberalismens mäktiga tidsvåg att flyta
samman och på 1840-talet vinna sina segrar. Dess program var: »ekonomiskt
— fri konkurrens och fri handel i stället för korporations-, monopol- och
prohibitivsystem; socialt — personlighetsprincipen i stället för
bördsprincipen; politiskt eller rättare sagt, författningspolitiskt —
medborgareprincipen i stället för ståndsprincipen». Ur denna ideologi ha folkbildningsidéerna
alltjämt hämtat sin kraft. För att förverkliga ett sådant program kräves hos
människorna en viss beskaffenhet, vars namn är bildning. Programmet
blev: ekonomiskt — bildning till duglighet; socialt — bildning till personligt
värde; politiskt — bildning till upplyst frihet, till medborgarens självvalda
solidaritet.

Bildningsidéerna bröto igenom. Bondeståndet började sin sega och
ärorika riksdagskamp för folkskolan med män sådana som Anders Danielsson,
Per Sahlström, Sven Heurlin och Nils Månsson i Skumparp i spetsen.
»Odling åt den som odlar jorden», var Per Sahlströms motto. Rektor C. U.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:05:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/13/0334.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free