- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / Översikts- och registerband /
305

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kokte upp den, och så hade man välling. Många folk ha ännu i dag icke
hunnit längre i matlagning än soppa och välling. Hällde man tillräckligt
mycket gröpe i vattnet och lät blandningen koka tillräckligt länge, så blev
det gröt. Gröten är en stenåldersrätt. Det är säkerligen ingen tillfällighet
att gröt och gryta språkligt sett äro ord av samma stam. Miljoner
människor än i dag äro tillfredsställda med grötstadiet. Miljoner ryssar
exempelvis ha in i sista tid i själva verket icke haft kännedom om bröd utan
tillfredsställt sitt brödsädesbehov med gröträtter.

Mycket tidigt lärde sig emellertid den primitiva människan att upphetta
degen på glödande stenar eller i het aska. Därmed föddes den första
brödkakan. Från stenåldersfolkets pålbyggnader i Schweiz har dylika
mång-tusenåriga bröd uppgrävts. De innehålla utom säd allt möjligt bråte —
agnar, halm, kvistar samt två procent sand. Tänk vad det har knastrat
mellan tänderna på dessa människor, när de lågo kring sina lägereldar
och smorde kråset med de varma kakorna! Sand har över huvud taget
varit en obligatorisk beståndsdel i allt uråldrigt bröd. Mumierna av
faraonernas slavar, som byggde pyramiderna, visa starkt avslipade tänder,
vilket man velat sätta i samband med det sandhaltiga brödet. Denna här
skildrade primitivaste form av brödtillverkning är alltjämt aktuell bland
många folk. Den har funnits hos vår allmoge i form av s. k. levsor eller
glohoppor, som bestå av degbitar, gräddade direkt i glöden.

Så småningom lärde sig emellertid människan att tillverka det jästa
brödet. Det låg ju nära till hands, eftersom i varje deg, om den får ligga,
utveckla sig jästsvampar, som sönderdela och lyfta degen, varvid brödet
blir luckrare och porösare, vilket medför att det blir lättillgängligare för
matsmältningssafterna. Vid jäsning bildas ju samtidigt alkohol. De gamla
babylonierna använde öljästen vid brödbakningen. Jästsvamparna ha skänkt
människan såväl det luckra brödet som rusdryckerna.

Ett historiskt faktum är, att brödtillverkningen bevarade sin
primitivitet intill allra sista mansåldrarna. Det var först industrialismens och
maskinteknikens uppsving under förra århundradet, som såg den moderna
kvarnindustrien födas, och därmed inträdde en revolution i
brödtillverkningen, samtidigt med en ökning av brödkonsumtionen. Från tidigare
århundraden saknas naturligen sifferuppgifter om brödkonsumtionens
omfattning. Likvisst lämnas man icke i tvivelsmål om hur brödet för massor
av folk under århundradens lopp varit det viktigaste födoämnet av alla.
Det är icke att undra på att brödet hållits i helgd i folkmedvetandet. Att

Sv. folket genom tiderna XIII. — 20.

305

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:05:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/13/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free