Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grisslakt. Svensk allmoge uppföder sedan urminnes
tider svin för att tillgodose sitt behov av köttföda,
inälvs-mat o. s. v. Seden att även de minsta hushållen på
landet hålla sig med egen gris, utgör en oskattbar
möjlighet även för de ekonomiskt svagare att säkra sig
tillgång till högvärdiga animaliska näringsämnen.
folk färska
slakteriprodukter.
Ur de undersökningar,
som socialstyrelsen på
senare år igångsatt rörande
den svenska folkkosten,
kan man göra sig en
fullständig bild av
kostvanorna hos de breda lagren i
vårt land för närvarande.
Av socialstyrelsens
meddelande 1935 rörande den
svenska folkkostens
näringsvärde framgår, att
näringsmängden är
praktiskt taget densamma
inom medelklassen som
bland arbetare och lägre
tjänstemän, och för år
1933 uppgick till c:a 3,530
—3,480 bruttokalorier per
dag och
konsumtionsenhet. Undersökningar för
1923 gåvo däremot till
resultat ett icke obetydligt
större näringsvärde för
medelklasskosten än för
arbetare- och den lägre
tjänstemannakosten.
Någon verklig skillnad i
kostens näringsvärde mellan
stads- och industriortsfolk
förelåg icke. Olikheterna
mellan socialklasserna ha
sålunda under
sistförflut-na decennium även i
Sverige alltmera utplånats.
318
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
