Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Språkforskningen har i Sverige icke frambragt verk av beståndande värde
före 1800-talets sista fjärdedel, men vid denna tid erövrade den hastigt en
rangplats på skilda områden. Impulsen därtill kom utifrån, närmast från
Tyskland. Den jämförande språkforskningen, som påvisade utvecklingen
av språkets ljud, former och ord efter lagar, vilka man i den första
entusiasmen tillskrev samma undantagslöshet som naturlagarna, grep med
oemotståndlig makt sinnena hos den unga forskargeneration, som växte upp vid
denna tid. Icke utan skäl kan man häri finna ett utslag av det svenska
lynnets dragning till naturvetenskapen; uppmärksamheten väcktes, då den
riktades på språkets natursida, ljuden, och dess lagbundenhet i mening av
ljudens och formernas av vissa lagar bestämda utveckling.
Huvudhärden för denna nya riktning var Uppsala universitet. Där
verkade Adolf Noreen, en gudabenådad lärare och uppslagsrik forskare
(porträtt se sid. 89). Intet skede av svensk och nordisk språkutveckling, intet
område var honom främmande. Han började med dialektforskning,
framställde de fornnordiska språken, ledde ortnamnsforskningen och gick
slutligen över till nysvenskan, det levande språket, vilket framstod för honom
som det centrala i all språkvetenskap. Hans inflytande trängde både på
vidden och djupet, och talrika lärjungar ha upptagit och fortsatt hans verk.
Ännu större som forskare var kanske Axel Kock, vilken endast kom att
ägna en mindre del av sin verksamhet åt undervisningen, men värs
vidsynta intressen verkade livande på skilda områden på de många, som kommo
i beröring med honom. Redan hans ungdomsarbete, i vilket accentens
inverkan på vissa ljudövergångar uppvisades, var banbrytande. Han ägnade
sin forskning framför allt åt ljudhistorien, inom vilken hans resultat varit
utomordentligt fruktbärande. Han förband djup originalitet med kraftigt
verklighetssinne och stringent metod.
Något äldre var Knut Fredrik Söderwall, som genom sin stora ordbok
över det svenska medeltidsspråket förvärvade ett grundmurat anseende som
lexikograf, så att när Svenska akademien upptog planen på att i en stor
ordbok förteckna det svenska språkinventariet under nyare tid, arbetets
ledning lades i hans händer. Som ej sällan händer vid svenska arbeten av
dylik omfattande läggning, kommo kraven på fullständighet verket att
svälla och draga ut på ett sätt, som var hinderligt för dess fullbordan. En
tid hotade ordboken att avstanna, men kom åter i gång under målmedveten,
arbetsekonomisk ledning, så att avslutandet av detta grundläggande verk
kan förutses inom en rimlig framtid.
330
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
