Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den man, skriver Ragnar Josephson i en översikt i »Sweden of to-day»,
som sammanförde denna arkitektoniska stil och höjde den till geniets
personliga konstnärskap är Ragnar Östberg.
Med Stadshuset, menar författaren, avslöts, kan man anse, en epok i den
svenska arkitekturen. En viss reaktion inträdde. I den fortsatta
utvecklingen framträdde en ny generation arkitekter, som strävade efter att
övergiva icke blott nationella stilar utan även stilimitation i allmänhet och skapa
en helt modern och oberoende arkitektur för vår tid, för betongens
tidevarv. Härmed skedde övergången till den helt nya arkitektur, som bär Le
Corbusiers andliga stämpel och i vårt land ursprungligen fick beteckningen
funktionalism. Det är en internationell arkitektur i fullaste bemärkelse,
utan något samband med den tidigare utvecklingen, och även om de värsta
överdrifterna under den inledande perioden avslipats, har den fullständigt
ändrat byggnadssättet i Sverige. Den spränges alltjämt in varhelst det
gamla faller, och även de alltjämt livskraftiga husen från tidigare perioder
få fasaderna renskrapade och rensade från stucksirat och annat för att
åtminstone till det yttre icke bryta allt för mycket mot det nya. Man tänker
på bildstormarna, som vittade över de barnsliga väggmålningarna i
reformationstidens kyrkor. Det kan undras när en ny stormvåg kommer och
river ner funkishusens miljoner balkongburar. »Sverige, som tidigare
upprätthållit sin särskilda arkitektur och härför tilldragit sig andra länders
uppmärksamhet och uppskattning, kommer därför nu i linje med den
gemensamma europeiska stilen, som icke söker uttrycka något särskilt lands
karaktär eller egenheter. Men till ersättning kommer denna radikala, helt
internationella arkitektur säkerligen att ge för alla nationaliteter
gemensamma uttryck åt strävandet fram mot en ny era — strävandet att höja
folkets materiella villkor genom förbättrad hygienisk och ekonomisk
arkitektur och därigenom befordra deras andliga odling.»
Dessa ord, varmed professor Josephson avslutar sin översikt, belysa
och bekräfta hurusom universaliteten i de kulturella förbindelserna och
påverkningarna trängt undan det nationella och regionala. Ändock förhåller
det sig ju så, att den svenska arkitekturen från dess så nära liggande
storhetstid burit det svenska namnet ut över världen och berikat andra länders
byggnadskonst. Stockholms stadshus är och kommer säkerligen länge att
förbli vår i yttervärlden mest kända och mest beaktade och beundrade
monumentalbyggnad.
346
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
