Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATURFÖRTECKNING.
DET ÄLDRE SVENSKA KULTURLANDSKAPET.
B. Boéthius, »Skogen och bygden» (1939). — Å. Campbell, »Skånska bygder under
förra hälften av 1700-talet» (1928). — G. Enequist, »Nedre Luledalens byar» (i
»Geo-graphica. Skrifter från Uppsala universitets geografiska institution», 4, 1937). — S. Erixon,
»Svenskt folkliv» (1938). — J. Frödin, »Den nord- och mellansvenska byns
organisationsformer och upplösning» (i »Instituttet for sammenlignende kulturforskning». Ser. A.
Bd 15. »Ridrag til bondesamfundets historie», 2, 1933). — G. Göthe, »Om Umeå
lappmarks svenska kolonisation» (1929). — Anna Kristoffersson, »Landskapsbildens
förändringar i norra och östra delen av Färs härad» (1924). — G. Lindgren, »Falbygden»
(i »Geographica. Skrifter från Uppsala universitets geografiska institution», 6, 1939). —
R. Sernander, »Lövängen i Bjärka-Säbys bebyggelsehistoria» (i »Bjärka-Säby-områdets
natur och första bebyggelse». Af S. Johansson, R. Sernander, B. Schnittger, 1924—26).—
M. Sjöbeck, »Skåne. En landskaplig orientering vid betraktande av Skåne från
statsbanornas tåg och under utfärder» (2 uppl., 1936) jämte dennes övriga, på Kungl.
järnvägsstyrelsens uppdrag utarbetade landskapsböcker (1928 ff.). — O. Veirulf,
»Skogarnas utnyttjande i Älvdalen före storskiftet» (i »Geographica. Skrifter från Uppsala
universitets geografiska institution», 5, 1937).
SVENSKA SPRÅKET GENOM TIDERNA.
G. Bergman, »Skolpojksslang» (1934). — H. Elovson, »En litteraturhistorisk-stilistisk
undersökning av verbets numerusböjning» (i »Folkskollärarnas tidning», 1937). — E.
Hellquist, »Det svenska ordförrådets ålder och ursprung» (1—2, 1929—30). — K. F.
Söderivall, »Hufvudepokerna af svenska språkets utbildning» (1870). — E. Wellander,
»Riktig svenska. En handledning i svenska språkets vård» (1939). — E. Wessén, »Våra
folkmål» (1935).
LANDSMÅLSLITTERATUREN.
»Bröllopsdikter på dialekt och några andra dialektdikter från 1600- och 1700-talen . ..
utg. av B. Hesselman» (i »Nordiska texter och undersökningar», 10, 1937). — E.
No-reen, »De nysvenska dialekternas källor» (i dennes »Vårt språk». Bd 1, 1903).
BEFOLKNINGSFRÅGAN I SVERIGE GENOM TIDERNA.
Neomalthusianismen och befolkningsfrågans läge något längre tillbaka i tiden belyses
av: K. Wicksell, »Läran om befolkningen, dess sammansättning och förändringar» (i
»Studentföreningen Verdandis småskrifter», 170, 2 uppl., 1926). —- Hj. öhrvall, »I vår
befolkningsfråga» (i »Studentföreningen Verdandis småskrifter», 2, 1917). — Den
moderna befolkningsfrågan belyses i: Alva och G. Myrdal, »Kris i befolkningsfrågan» (3
omarb. uppl., 1935). — Mera ingående uppgifter erhållas i: »Betänkande i
sexualfrå-gan. Avgivet av befolkningskommissionen» (i »Statens offentliga utredningar», 1936: 59).
— »Slutbetänkande. Avgivet av befolkningskommissionen» (i »Statens offentliga
utredningar», 1938:57). — Dödlighetens och sjuklighetens roll belyses i: G. Dahlberg:
»Sjukdomarna och samhället» (1—2, 1934—37). — En översikt av befolkningsfrågan ur
kvalitativ synpunkt erhålles i: G. Dahlberg, »Arv och ras» (1940).
STAD OCH STADSBYGD I SVERIGE. EN SNABBILD.
E. F. Heckscher, »Till belysning av järnvägarnas betydelse för Sveriges ekonomiska
utveckling» (1907). — H. Nelson, »Geografiska studier över de svenska städernas och
stadslika orternas läge» (i »Lunds universitets årsskrift». N. F. Avd. 1. Bd 14. N:r
13, 1918). — G. Sundbärg, »Ekonomisk-statistisk beskrifning öfver Sveriges olika
landsdelar» (i »Emigrationsutredningen». Bil. 5, 1910). — E. H. Thörnberg, »Från det
moderna samhället» (1935). (»Dagens ansikte. Böcker i aktuella ämnen».)
355
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
