- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 2. Den medeltida kulturen /
17

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riket och dess ledare. Av E. Lönnroth

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rikets krigsmakt, får sägas ha uppträtt som stående ämbetsman i riket
alltifrån Sverker d. ä:s son Johan. Under Knut Eriksson innehades jarlämbetet
av Birger Brosa, en storman, som på mödernet härstammade från Knut den
helige i Danmark, och från vars broder Magnus Minnesköld den senare
kungliga (östgötska) s. k. Folkungaätten utgick. Från och med Birger Brosa
synas jarlarna i makt ha tävlat med konungarna och ofta satt sin prägel
på landets styrelse. Sverker d. y., Karl Sverkerssons son, efterträdde kung
Knut och var förmäld med Birger Brosas dotter; han störtades i samband
med en konflikt med Folke jarl, ledaren för Folkungarna (i egentlig mening),
en uppländsk stormannafraktion, som senare skulle bli de kungliga
»Folkungarnas» bittra fiender. Sverker sökte stöd i Danmark hos en mäktig
stormannafamilj, Sunessönerna, med vilka han var befryndad genom etl
andra giftermål. Han besegrades emellertid 1208 vid Lena och 1210 vid
Gestilren i Västergötland och stupade själv i det senare slaget liksom sin
fiende Folke jarl. Om slaget vid Lena diktades, antagligen under en senare
period, då hatet mot Danmark blev aktuellt, den kända, makaroniska
(latinsk-svenska) minnesversen om huru danskarna besegrades av en långt
mindre talrik svensk här och huru de, flyende, blevo pryglade:

»Contigit in Lenom, två danske lupo för enom,

av svenskom svenom, togo dorsum verbere plenom.»

Sverkers motkonung och efterträdare var kung Knuts son Erik, som
gifte sig med en dansk prinsessa. Han var den förste svenske konung, som
lät kröna sig, detta troligen för alt försona kyrkan med tronskiftet. När
han avled 1216, var sonen Erik ännu icke född, och därför blev Sverker
d. y:s son Johan erkänd som konung. Dennes jarl var Birger Brosas
broder Karl. Mot Johans konungadöme hade Valdemar II av Danmark
hävdat sin systersons, Erik Eriksson, rätt till tronen; kanske ägde denna
motsättning något samband med att svenska kolonisationsforetag nu började
rivalisera med danskarnas i Estland. De slutade emellertid olyckligt, då
Karl jarl och biskop Karl av Linköping stupade som ledare för ett dylikt
korståg 1220. Två år senare dog även Johan Sverkersson, och Erik Eriksson
kunde taga tronen i besittning.

Under konung Eriks minderårighet styrdes Sverige av en
interimsrege-ring, som var sammansatt av anhöriga till konungen samt biskop Bengt i
Skara, vilken fungerade som rikets kansler. En medlem av denna
förmyndarregering, Knut Hohngersson, är troligen identisk med en viss Knut Långe,

Sv. folket genom tiderna II. — 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:02:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/2/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free