Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riket och dess ledare. Av E. Lönnroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Preussens hansestäder i ett upprop
mot Tyska orden. Trots att Karl
bedrev detta spel med både
skicklighet och djärvhet och under en
period såg ut att lyckas, hade dock
Östersjömakterna större tilltro till
Kristians möjligheter. Då efter en
diplomatisk brytning med Hansan
(1456) Karls ställning blev
förtvivlad, bildade sig en upprorskoalition
inom rådet kring hans gamla
rivaler Oxenstiernorna, av vilka
ärkebiskopen Jöns Bengtsson nu var
den ledande. Karl fördrevs från
Sverige i början av år 1457, och
Kristian inkallades som unions-
konung.
Kristian var emellertid ej
sinnad att spela Kristoffers av Bayern
roll i Sveriges regering. Under
medverkan av rådsherrar, som voro
nära lierade med Danmark,
lyckades han undvika att lämna alltför
bindande konstitutionella garantier.
Jöns Bengtsson trängdes bort från
regeringsmakten, och Kristians
förvärv av Sønderjylland och Holstein
(1460) förde med sig betungande
extrabeskattning i Sverige. Då Jöns
Bengtsson (1463) stödde Upplands
bönder i deras protester mot Kristi-
Den medeltida konsten framställde det
mänskliga livets växlingar i foim av ett snurrande
hjul, vid vars ekrar människorna klamrade
sig fast. För den olycklige Karl Knutsson var
detta motiv påtaglig verklighet: tre gånger
konung och två gånger störtad fick han
bokstavligen beskriva lyckohjulets kretslopp. När han
för andra gången störtad levde i den yttersta
fattigdom, skall han ha skrivit de berömda
verserna:
»Medan jag var herre till Fågelvik,
då var jag både mäktig och rik;
men sedan jag blev konung i Svea land,
då vart jag en arm och olycklig man.»
ans skatter, blev han kastad i
fängelse, och bönderna, som reste sig för att befria honom, ledo nederlag i en strid
utanför Stockholm. Men ärkebiskopens släktingar höjde upprorsfanan mot
Kristian under ledning av biskopen i Linköping Kettil Karlsson (Vase), och
Kristian besegrades i en drabbning vid Haraker på gränsen mellan
Västmanland och Dalarna. Nu återkallades Karl Knutsson som Sveriges konung;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
