Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från hedendom till kristendom. Av Erik Floderus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Orsakerna till denna långsamhet, varmed Sveriges kristnande framskred,
voro flera. De försök, som under 800- och 900-talen gjorts, voro
jämförelsevis svaga och endast inriktade mot en enda punkt, Birka. Antalet i Sverige
arbetande missionärer var då ännu alltför ringa, varför man ej gärna på
en enda gång kunde vinna hela det vidsträckta och från den övriga
kristenheten så avlägset liggande landet. Även sedan den nya läran fattat fot i
Danmark och Norge, gjordes här ett hårdnackat motstånd, vilket hade sin
grund i obenägenhet ej blott för den kristna trosläran, utan kanske ännu
mer för den kristna sedeläran, emedan denna var så olik den hedniska och
i många fall lade ett alltför starkt band på den enskildes frihet. Många
Denna runsten från Harg i Uppland (1100-talets förra hälft) med ristningen au en
klockstapel och en man, som ringer i klockan, är möjligen en framställning au själaringningen.
Knappast några kyrkliga inuentarier voro i så stor utsträckning föremål för folkfantasien
som kyrkklockorna: de troddes fördriua onda andar, skingra blixten och auuända
elds-uåda — i folksagan bli ju också trollen illa till mods, när de få höra kyrkklockorna. Här
ouan till höger en klocka från omkring 1300 från Dreus gamla kyrka i Småland med
runinskrift: -.1 ue Maria, gratia! Broder Sibbi. Jesus Kristus». Klosterbröder, särskilt
benediktiner, verkade ofta som klockgjutare, och inskriften på hår aubildade klocka säger, att
klosterbrodern Sibbi gjutit den.
Sv. folket genom tiderna II. — 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
