Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kyrkan och klosterväsendet. Av Erik Floderus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förbjöd det att med bortseende från alla andra hänsyn underkasta sig
påvemakten med dess krav på absolut lydnad. Vi se också, hur påven allt som
oftast måste förmana och varna såväl menighet som prästerskap.
KYRKOBYGGANDETS TID.
Den viktigaste åtgärden för kyrkans män, sedan det egentliga
missionsarbetet avslutats, synes ha varit att uppföra gudstjänsthus. Liksom under
missionstiden bestodo dessa stundom av enkla träbyggnader, och i
Västgötalagen, som upptecknades i början av 1200-talet, förutsättes, att kyrkan
är uppförd av stående stolpar och liggande syllar, d. v. s. är en stavkyrka.
Från detta århundrade härrör även den enda stavkyrka, som blivit bevarad
i vårt land, nämligen det i föregående kapitel nämnda Hedareds kapell i
Skara stift. Redan under förra hälften av 1100-talet blev konsten att bygga
i sten känd i Sverige — Danmark och Norge hade i detta avseende hunnit
längre. I Västergötland, i Östergötland och i Sigtuna började nu även
uppföras stenkyrkor av större mått.
Den äldre medeltidens kyrkor uppfördes såväl av menigheten
(församlingen) som av enskilda personer, konungen eller storbönderna, så som
tidigare skett med de hedniska templen och de första kyrkorna och kapellen
under missionstiden. Ofta valde man samma plats, som man i religiöst
syfte varit van att besöka under hednatiden, dels därför att den i allmänhet
låg centralt i bygden, dels därför att hedendomen på detta sätt så mycket
lättare skulle kunna utrotas. Så hade ju också skett i det gamla Rom,
där många hedniska tempel blevo ombyggda till kristna basilikor.
Att konungarna varit synnerligen flitiga byggherrar framgår därav, att
många socknar fått namn efter en kungsgård. I Västergötland uppförde
konungen, troligen var det redan Olof Skötkonung, kyrkor på alla sina
större gods. 1 Uppland finnas kyrkor vid så golt som alla »husabyar»,
d. v. s. de gårdar, som tillhörde Uppsala öd, tempelgodsen, av vilka
konungen som rikets främste offerpräst uppbar avkastningen. Dessa kyrkor
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Söderala kyrka i Hälsingland (från äldre medeltid)
hade förr en vindflöjel av förgylld koppar. Den är utförd i genombrutet arbete och
framställer en bevingad drake, omgiven av ormliknande djur. Det märkliga med denna
skapelse i runstensornamentikens stil är att den, innan den hamnade på Söderala kyrktorn,
troligen varit ett fälttecken eller en vimpel på ett vikingaskepp under 1000-talet. —
Statens historiska museum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:02:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svfolket/2/0100.html
