Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkan och klosterväsendet. Av Erik Floderus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
domskolor; om man bortser från den obetydliga undervisning, som tidigare
bedrivits i de få kloster, som funnos i vårt land, få dessa skolor anses som
det första upphovet till våra gymnasier. Härom talas i ett särskilt kapitel.
Såväl biskoparna som de övriga prästerna levde under kristendomens
äldsta tid i vårt land utan fast lön. Deras inkomster bestodo i de medel,
som de uppburo av allmänheten för sina förrättningar, och som vi redan
hört, foro de därvid ej alltid fram med någon större hänsyn. Vid en
kyrko-invigning skulle biskopen utom kontant betalning även erhålla mat och
dryck för sig och sitt följe, den s. k. gengärden, som stundom är noggrant
specificerad i landskapslagarna. I den yngre Södermannalagen stadgas
sålunda, att biskopen och hans tolv följeslagare skvdle ha rätt till tre tunnor
öl, en tunna vetebröd och rågbröd, två halva fläsksidor, fyra får, åtta höns,
två gäss, tre pund smör, två ostar, fyra stockfiskar, fem marker vax, två
och en halv tunna hästkorn och femtio fång hö.
Så småningom infördes även i Sverige tiondet, varpå den katolska
kyrkan uppbyggt sin ekonomi. För bonden betydde detta en tung börda. Han
skulle till kyrkan avstå en tiondel av hela sin årsinkomst, av säd, hö,
rotfrukter, smör och ost. Han skulle även avstå det s. k. kvicktiondet, var
tionde häst, var tionde ko, vart tionde får, likaså en tiondel av nedlagt vilt
och fångad fisk. Det var ej underligt, att bönderna satte sig till motvärn.
Först sedan påven i en rad brev framhållit nödvändigheten av att genom
tiondets erläggande avvända Guds vrede, som annars skulle komma över
svenskarna i form av hunger, nöd och fattigdom, och slutligen även hotat
med bannlysning, antogo de olika landskapen på tingen lagar om denna
beskattning. Utom tiondet utkrävde kyrkan även andra skatter, av vilka
en del gingo direkt till Rom. Den äldsta av dessa var Peterspenningen.
Andra tionden gingo till korståg och krig mot mohammedanerna. Även
genom avlatshandeln (se folderbilaga vid sid. 90) utpressade den heliga
stolen oerhörda summor också i Sverige. Genom skattefrihet och genom
donationer ökades biskopssätenas, kyrkornas och klostrens förmögenhet av såväl
fast som lös egendom, varigenom kyrkan ytterligare befäste sin maktställning
i samhället.
HELGONDYRKAN.
Inom den katolska kyrkan spelar som bekant helgonkulten än i dag
en framträdande roll, särskilt hland de romanska folken. Under
medeltiden var så även förhållandet i Norden, som vid sidan av de helgon, vilkas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
