- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 2. Den medeltida kulturen /
114

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkan och klosterväsendet. Av Erik Floderus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

livets behag och bekvämligheter, hängav sig åt missionsverksamhet och
samlade allmosor åt de fattiga. Så småningom erhöll han följeslagare, och
under namn av »Herrens gatsångare» gingo dessa ut hland fattiga och
elända för att för dem predika Guds ord. Det var ej Franciscus’ mening
från början att stifta en munkorden, men då rörelsen snabbt spred sig,
erhöll den (1223) påvens stadfästelse. Dessförinnan hade emellertid kloster
börjat byggas, och redan 1233 kom hans orden till Sverige, där det första
klostret grundades i Visby. Det andra förlädes 1247 till Uppsala, och
ungefär samtidigt tillkommo klostren i Söderköping och Skara. Av Magnus
Ladulås grundades det stora klostret på Riddarholmen i Stockholm, vars
kyrka, den nuvarande Riddarholmskyrkan, ännu står kvar. På Norrmalm
anlades S:ta Klara nunnekloster, andra grundades i Växjö, Enköping,
Arboga, Nyköping, Linköping och Jönköping. I Skåne hade kloster upprättats
i Lund, Trälleborg och Ystad.

Dominikanorden stiftades av en hög spansk andlig, den helige
Domini-cus. Även han ville liksom Franciscus återställa renlärigheten inom kyrkan,
predika för menigheten på ett för den Iätlfattligl sätt och mot de mera
bildade använda den teologiska vetenskapens vapen. Den orden, han
stiftade under namn av predikarhröderna, erhöll 1216 påvens bekräftelse.
Redan sex år senare upprättades ett kloster i Lund; ej långt därefter
infördes orden även till Sverige, där det första klostret förlädes till Sigtuna.
Andra grundades i Skara, Lödöse, Kalmar, Skänninge, Strängnäs, Västerås,
Stockholm och Visby. Dominikanerna slogo sig sålunda, som vi se, ned
i de under denna tid största städerna, där de genom sina predikningar
kunde påverka så många som möjligt.

Trots den gemensamma uppgiften rådde dock en viss avundsjuka
mellan de båda ordnarna. Dominikanerna hade en förnämligare prägel, de
voro ursprungligen domkapitularer och slöto sig närmare till de äldre
munkordnarna. De uppehöllo de bokliga studierna och representerade — såsom
ännu i dag — den lärda sidan av munkverksamheten. Men när de sågo,
hur franciskanerna i sina smutsiga och trasiga dräkter kommo den lägre
befolkningen närmare in på livet, blevo även de »tiggarbröder» — i
nutidens språk användes oriktigt uttrycket »tiggarmunkar», vilket de själva
aldrig använde, de kallade sig alltid bröder. Å andra sidan märkte
franciskanerna, vilket inflytande dominikanerna vunno genom sina större
kunskaper, varför även de gjorde en avvikelse från det ursprungliga program-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:02:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/2/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free